Arbetet på nationell nivå

Riksdagen

Riksdagen är Sveriges lagstiftande församling och består av 349 ledamöter som väljs vart fjärde år i allmänna val. Valresultatet avgör hur de 349 platserna eller mandaten ska fördelas mellan de politiska partierna. För att komma in i riksdagen måste ett parti ha fått minst fyra procent av alla röster i riksdagsvalet eller minst 12 procent av rösterna i en valkrets.

Svenska medborgare som är eller har varit bosatta i landet och har fyllt 18 år senast på valdagen har rätt att kandidera till riksdagen. För att kunna väljas in i riksdagen måste man företräda ett politiskt parti. Partimedlemmarna utser de personer inom det egna partiet som de tycker är lämpliga att representera partiet i riksdagen.

Riksdagens webbplats

Riksdagens uppgifter

Riksdagens viktigaste uppgifter är att stifta lagar, besluta om statens finanser och kontrollera regeringens arbete. Talmannen leder riksdagens arbete och är riksdagens högste ämbetsman.

Ett lagförslag som läggs fram av en riksdagsledamot eller ett parti kallas motion. Ett förslag från regeringen kallas proposition. Innan riksdagen röstar om ett lagförslag förbereds frågan i något av riksdagens utskott. Utskotten är arbetsgrupper med ansvar för olika politikområden där alla riksdagspartierna finns representerade. Exempel på utskott är Finansutskottet och Arbetsmarknadsutskottet.

En annan viktig uppgift för riksdagen är att besluta om statens utgifter och inkomster. Detta görs med utgångspunkt i två propositioner som regeringen lämnar i april och september varje år: den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen.

En ytterligare uppgift för riksdagen är att kontrollera regeringen och den offentliga förvaltningen. Det kallas riksdagens kontrollmakt. Reglerna för denna kontroll finns i regeringsformen. Riksdagen har fem kontrollinstrument:

Konstitutionsutskottets granskning av regeringen. Misstroendeförklaring mot statsråd. Riksdagens ombudsmän. Riksrevisionen. Ledamöternas interpellationer och frågor till statsråden.

Beslut genom omröstning

Beslut fattas i riksdagen genom omröstning. En majoritet av riksdagsledamöterna måste rösta för förslaget för att det ska gå igenom. Alla sammanträden i kammaren är offentliga. Allmänheten kan ta del av debatten från åhörarläktaren. Omröstningsresultaten är också offentliga. Det går alltså att se hur varje ledamot har röstat.

Regeringen

Regeringen styr Sverige och är drivande i arbetet med att förändra våra lagar. Det parti eller det block av partier som fått flest röster i valet till riksdagen bildar regering. Talmannen föreslår statsminister för den nyvalda riksdagen, som sedan väljer statsminister (regeringschef). Statsministern i sin tur utser övriga ministrar (statsråd) i regeringen.

Regeringen är ansvarig inför riksdagen och måste ha riksdagens stöd för att kunna genomföra sin politik. Till sin hjälp i arbetet har regeringen dels ett regeringskansli med ett antal departement, dels statliga myndigheter och bolag.

Statliga myndigheter och bolag

I Sverige finns 367 statliga myndigheter som lyder under regeringen och är sorterade under de olika departementen. Deras uppgift är att praktiskt genomföra de beslut som riksdag och regering har fattat.

• Myndigheter och bolag med statligt ägande