Hoppa till huvudinnehåll

Ansvarsfördelning i arbetet med vattenförsörjning

Publicerad

Kommunerna har huvudansvaret för den allmänna dricksvattenförsörjningen och länsstyrelserna har ansvar för att kontrollera hur kommunerna följer vattentjänstlagen (VA-lagen).

Foto: Thomas Henriksson/TT

I Sverige utgår samhällets krisberedskap bland annat från den så kallade ansvarsprincipen. Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar även under krissituationer.

I ansvaret ingår att vidta de åtgärder som krävs för att kunna förebygga, motstå, hantera, återställa och lära från olyckor och kriser. Det innebär att kommunerna har ett ansvar för att vidta nödvändiga åtgärder för att säkra den allmänna dricksvattenförsörjningen.

Kommuner ansvarar för den allmänna dricksvattenförsörjningen

Kommunerna ansvarar för att vidta nödvändiga åtgärder för att säkra den allmänna dricksvattenförsörjningen. Kommunernas ansvar omfattar dock inte fastigheter med egen brunn, vilket 1,2 miljoner åretruntboende har och ungefär lika många sommarstugeägare. I de fallen är det fastighetsägarens ansvar.

Många företag på landsbygden, som till exempel lantbruk och verksamheter inom besöksnäring, har sådan enskild dricksvattenförsörjning. Den som eventuellt drabbas av sinande brunn kan höra av sig till sin kommun för att få information om vilket stöd och hjälp man kan få vid behov.

Länsstyrelserna kontrollerar att kommuner följer VA-lagen

På regional nivå har länsstyrelsen ansvar för att kontrollera hur kommunerna följer VA-lagen, vilken inkluderar dricksvattenförsörjning. Knapphet på vatten uppstår inte plötsligt utan kan förutses och därmed planeras inför. Kommunerna har ansvar för att planera och anpassa dricksvattenförsörjningen till en förändrad situation.

Mer information om vattennivåer och vattenförsörjning

SMHI

SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut) och SGU (Sveriges geologiska undersökning) har en webbaserad prognostjänst som heter ”Risk för vattenbrist” som ska underlätta förberedelser inför eventuell vattenbrist. Tanken är att allmänheten ska kunna hålla sig uppdaterad och därmed känna till när det finns behov av att vara extra sparsam med vatten.

Om risk för vattenbrist (smhi.se)

Varningar för bland annat brandrisk och höga temperaturer (smhi.se)

SMHI tillhandahåller därtill ett antal andra publika tjänster (uppdateras dagligen med 10-dygnsprognoser):

SMHI genomförde 2018–2020 ett projekt, finansierat med medel från klimatanpassningsanslaget, för att förbättra informationen om Sveriges vattenuttag. Rapporten ’Ökad kunskap om vattenuttag i Sverige’ togs fram i samarbete med andra myndigheter och branschorganisationer.

Rapporten "Ökad kunskap om vattenuttag i Sverige" (smhi.se)

Sveriges geologiska undersökning (SGU)

Statistik från SGU:s övervakning av grundvattennivåer visar att tillgången på grundvatten i vissa delar av landet, främst i små magasin, kan vara ansträngd denna sommar. Fastigheter med egen brunn tar ofta sitt vatten från små magasin och kommunala vattentäkter ofta från stora magasin.

Tillgången på vatten under sommaren är beroende av hur stora vattenuttag som görs, tekniska begränsningar i vattenverken och delvis även av hur varmt det blir samt hur mycket det regnar.

Sedan torråret 2018 har SGU utvecklat en särskild applikation där externa aktörer och privatpersoner kan rapportera in uppgifter om brunnar och dess vattentillgång: 

Applikationen Brunnsinventering (sgu.se)

SGU följer grundvattennivåernas utveckling och publicerar veckovis under sommarhalvåret aktuella kartor som visar hur mycket grundvattennivåerna skiljer sig från vad som är normalt för månaden.

Om grundvattennivåer (sgu.se)

Havs- och vattenmyndigheten

Havs- och vattenmyndigheten ger nationell vägledning om skydd av dricksvatten och skydd av grundvatten samt för vattenverksamhet, dit bland annat uttag av vatten från vattendrag och sjöar för bevattning kan räknas. 

Havs- och vattenmyndigheten (havochvatten.se)

Naturvårdsverket

Naturvårdsverket informerar övergripande om vattenbrist, torka och vad man själv kan göra.

Om mark- och vattenanvändning (naturvardsverket.se)

Livsmedelsverket

Livsmedelsverket har ett samordningsansvar för dricksvattenförsörjningen i Sverige. Myndigheten har inget operativt ansvar vid kriser men ansvarar för den nationella vattenkatastrofgruppen (VAKA), som ger stöd till kommuner och regioner vid akuta problem med dricksvattenförsörjningen.

Stödet består av dels konkret information och laborativ analys av dricksvatten, dels att låna ut nödvattentankar och tillhörande utrustning som finns stationerad på sex orter i Sverige. VAKA har fått permanent finansiering med 3,7 miljoner kronor.

Livsmedelsverket har tagit fram en handbok om hur kommuner kan klimatanpassa sin dricksvattenproduktion för att säkra tillgången till dricksvatten även i ett förändrat klimat. I handboken går man igenom de olika stegen i klimatanpassningsarbetet – från analys av förutsättningar och riskbedömningar, till planering och förslag på åtgärder.

Jordbruksverket

Jordbruksverkets roll är att stärka landsbygden och underlätta för lantbrukare och djurägare att hantera situationen på ett hållbart sätt.

Om vattenbrist på Jordbruksverkets webbplats

Krisinformation.se

Krisinformation.se förmedlar bekräftad information från myndigheter och andra ansvariga i samband med en kris eller allvarlig händelse och kan vid behov publicera information om vattenläget i hela landet. Här finns till exempel information om vilka kommuner som har rapporterat in till Svenskt vatten att det råder bevattningsförbud eller uppmaning om att spara på vattnet.

Krisinformation.se

Laddar...