Ökad takt i upprustningen av det militära försvaret

Styrning som snabbar på beslutsfattande och underlättar tillväxt

Tillväxten som ska ske i totalförsvaret är omfattande och ska ske i alla beredskapsmyndigheter och myndigheter inom det militära försvaret som är viktiga för uppbyggnaden. Regeringen arbetar för att anpassa och utveckla styrningen av dessa myndigheter för att främja uppbyggnaden av totalförsvaret. Utvecklad styrning och uppföljning av både det militära och civila försvaret ska leda till en mer sammanhållen utveckling av totalförsvaret.

För att ge myndigheterna i det militära försvaret goda förutsättningar att genomföra den omfattande tillväxten anser regeringen att det finns skäl att i olika avseenden ge berörda myndigheter ökat handlingsutrymme och flexibilitet. Regeringen har därför förenklat hanteringen av ett antal ärenden som kräver regeringens beslut genom att delegera beslutsfattande till myndigheterna inom angivna ramar. Detta gäller till exempel beslut om medgivande till Försvarsmakten att delta i internationella övningar samt ärenden om tillträde till svenskt territorium för utländska statsägda fartyg och flygplan samt militära fordon. Regringen har exempelvis också höjt Försvarsmaktens bemyndigande vad gäller materielbeslut från 200 till 700 miljoner kronor.

Under kommande försvarsbeslutsperiod planerar regeringen att fortsätta att anpassa och utveckla styrningen och uppföljningen av det militära försvaret för att stödja tillväxten. Detta innebär att delegera beslut till den mest ändamålsenliga nivån, stärka uppföljningen och förbättra förutsättningarna för långsiktig planering. Regeringen utvecklar styrningen genom styrinstrument så som verksamhetsstyrning, finansiell styrning, regelstyrning och uppföljning för att uppnå detta. Myndigheten för totalförsvarsanalys (MTFA) har en viktig roll i att följa upp och utvärdera denna tillväxt, med målet att skapa ett mer sammanhållet och effektivt totalförsvar.

Undanröja hinder för uppbyggnaden av totalförsvaret

Regeringen gör historiska satsningar på totalförsvaret men det räcker inte ensamt. För att få ut mesta möjligaförsvarsförmågan arbetar regeringen för att undanröja hinder för totalförsvarets uppbyggnad. Det är ett pågående arbete som involverar en rad politikområden och flera departement i Regeringskansliet.

Tillväxten i totalförsvaret påverkas  av hur vissa lagar, regler och administrativa processer är utformade. Regeringen har därför inlett ett arbete för att identifiera och åtgärda hinder för tillväxt för att kunna vidta nödvändiga åtgärder Ett område där det finns kända effektiviseringsvinster att arbeta för är miljöprövningsområdet. En tillfällig förordning för snabbare processer enligt miljöbalken för att stärka det militära försvaret trädde ikraft den 1 januari 2025. Förordningen innebär att fler försvarsverksamheter än tidigare kan etableras och ändras genom en anmälan i stället för en tillståndsprocess. Det föreslås också bestämmelser som innebär en mer skyndsam hantering av en anmälan.

Om regelverk och processer hindrar det militära försvarets tillväxt ska de identifieras och effektiviseras så mycket som möjligt. Därtill är det viktigt att beredskapsmyndigheter och myndigheter inom det militära försvaret kontinuerligt utvecklar sina verksamheter för att öka tempot i den fortsatta uppbyggnaden av totalförsvaret. Vad gäller det civila försvaret beslutade regeringen den 19 december 2024 att samtliga beredskapsmyndigheter ska bidra till att kunna uppnå det av riksdagen beslutade målet för civila försvaret. Beredskapsmyndigheternas arbete med planering och förberedelse inför höjd beredskap ska genomföras i syfte att stärka förmågan och öka takten i det civila försvaret.

Regeringen analyserar befintliga lagar, regler och arbetsmetoder för att se vilka förändringar som behövs för att underlätta uppbyggnaden av totalförsvaret. Målet är att genomföra den försvarspolitiska inriktning som utarbetats i bred politisk enighet. Stärkandet av den nationella säkerheten ska tillmätas stor betydelse när avvägningar och prioriteringar mellan olika samhällsintressen görs. Av särskild vikt är uppbyggnaden av totalförsvaret Det är också viktigt att fortsätta utveckla totalförsvarets förmåga. Med ökade ambitioner och ytterligare ekonomiska tillskott  måste vi säkerställa att vi når de önskade resultaten och att offentliga medel används effektivt.

– Det som i Ukraina tar veckor eller månader kan i Sverige ta år eller årtionden. Långsamma och omständliga processer som hindrar militär förmågeutveckling kan försämra vår nationella säkerhet, säger försvarsminister Pål Jonson.

Exempel på åtgärder som regeringen vidtagit för att öka takten i upprustningen av det militära försvaret

Ökning av försvarsförmågan

• Historiska satsningar på försvaret möjliggör ökad tillväxt. Dubblering av försvarsanslagen har skett mellan 2020 och 2024. 

Försvarsbudget

• Nytt totalförsvarsbeslut där det militära försvaret får en ökad budget med 50 procent fram till 2030.

Försvarsbeslutet 2025–2030

Regeringsbeslut och uppdrag

• Inriktningsbeslut för militärt försvar 2025–2030 där myndigheterna bland annat får ett långsiktigt uppdrag att arbeta för att utveckla effektiva och ändamålsenliga arbetssätt, regler och processer inom och mellan myndigheterna i syfte att förkorta ledtider. Myndigheterna ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits och som planeras att vidtas.
• Regleringsbrevsuppdrag har getts Försvarsmakten och Försvarets materielverk att förenkla och effektivisera sina interna regelverk och processer. Tillsammans med Fortifikationsverket fick myndigheterna också uppdraget att utveckla effektivare arbetssätt i gemensamma frågor som hanteras av alla tre myndigheterna.   

Regleringsbrev 2024 Försvarsdepartementet (Ekonomistyrningsverkets webbplats)

• Regeringen har tillsatt en arbetsgrupp över departementsgränser för att identifiera och åtgärda hinder för tillväxt. Om regelverk och processer hindrar försvarets tillväxt ska de identifieras och ses över för att öka effektiviteten.

Pressmeddelande: "Regelkrångel får inte stoppa vår upprustning"

• Höjning av beloppsgränsen för Försvarsmaktens bemyndigande vad gäller materielbeslut för att göra det enklare för Försvarsmakten att göra investeringar i försvarsmateriel snabbare. (Från 200 till 700 miljoner kronor). Försvarsmakten ska i vissa fall besluta om undantag från bestämmelserna i lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, LUFS, när det är nödvändigt med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen. Beloppsgränsen för när Försvarsmakten och Försvarets materielverk (FMV) får besluta är höjd till 200 miljoner kronor. Detta bedöms spara cirka 6 månader i beredningstid.

Pressmeddelande: Försvarsmakten och FMV ska upphandla effektivare

Enklare miljöprocesser och godkända miljötillstånd för verksamheter inom det militära försvaret

• En tillfällig femårig förordning för snabbare processer enligt miljöbalken för att stärka det militära försvaret trädde i kraft vid årsskiftet 2024/2025. Förordningen innebär att fler försvarsverksamheter än tidigare kan etableras och ändras genom en anmälan i stället för en tillståndsprocess.. Förordningen innehåller också bestämmelser som innebär en mer skyndsam hantering av en anmälan. Försvarsmaktens ledtider kan med åtgärden kortas ned betydligt. Detta möjliggör ökad verksamhet på militära flygplatser, skjutfält och hamnar.
• I april 2023 fattade regeringen beslut om att tillåta övningar med flygning på låg höjd med helikopter, UAV och transportflyg nattetid vid Karlsborgs flygplats. Bullerregler lättades. Beslutet hade tidigare legat på regeringens bord sedan 2020.
• I oktober 2022 utökade regeringen ramen för antal skjutdagar från 155 till 225 och möjliggjorde övning i ett större område vid Bodens södra skjutfält. Verksamhet nattetid under vardagar inom Pagla övningsområde tilläts. Beslutet hade tidigare legat på regeringens bord sedan 2014.
• I oktober 2022 utökade regeringen antal skjutdagar från 125 till 245 vid Kusträsk skjutfält i Boden. Utöver tillståndsgiven skytteverksamhet tilläts även viss flygverksamhet. Beslutet hade tidigare legat på regeringens bord sedan 2014.

Genomförda lagändringar och pågående utredningar som kan stärka det militära förvarets förmåga

Regeringen lämnade den 28 maj 2024 en proposition till riksdagen som föreslår ändringar i miljöbalkens bestämmelser om tillståndsprocesser. Förslaget är ytterligare ett steg i regeringens målmedvetna arbete med att tillståndsprocesserna ska bli moderna, effektiva och förutsebara. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2025. 

Lagändringarna innebär generella effektiviseringar på miljöprövningsområdet vilket kan ge tidsvinster vid prövning av försvarsmyndigheternas miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter. Bland annat ska ändringstillstånd kunna användas i större utsträckning än i dag. Giltighetstiden för tillstånd ska kunna förlängas med tre år, vilket kan ge tillståndshavaren mer tid att avsluta den tillståndspliktiga verksamheten eller få ett nytt tillstånd. 

Det har även införts bestämmelser som kan effektivisera prövningsmyndigheternas handläggning av ansökningar om tillstånd.

Prop. 2023/24:152: Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning

Regeringsprövningsutredningen föreslår att regeringen ska fokusera på miljöprövningar som kräver tydliga politiska avvägningar mellan olika samhällsintressen, till exempel försvar och klimat. Utredningen har även lagt fram förslag som möjliggör för regeringen att bevilja undantag från vissa EU-rättsliga krav för bland annat projekt som avser försvaret liksom beredskapen vid civila olyckor och kriser. 

Vissa verksamheter eller åtgärder som kan antas ha en betydande miljöpåverkan omfattas av MKB-direktivets krav på en specifik miljöbedömning. Enligt utredningens förslag ska regeringen kunna bevilja undantag från detta krav. Om undantag från kravet beviljas ska verksamheten i stället bli föremål för en miljöbedömning utifrån ett mer begränsat underlag. Utredningens förslag bereds nu i Regeringskansliet.

Pressmeddelande: Regeringsprövningsutredningen föreslår att regeringen ska fokusera på miljöprövningar som kräver tydliga politiska avvägningar

Militär rörlighet

En nationell plan för militär rörlighet har antagits av regeringen. Syftet med planen är att skapa optimala förutsättningar för storskaliga militära operationer inom rimliga och relevanta tidsförhållanden. 

Planen är ett verktyg för regeringens strävanden att uppfylla de målsättningar för militär rörlighet som ställs av internationella aktörer såsom EU och Nato bland annat avseende transporter till och från insatsområden. Regeringen ska i enlighet med planen underlätta möjligheterna för allierade och andra internationella partners väpnade styrkor att tillträda svenskt territorium. För detta krävs att regelverk ses över för att undvika onödiga administrativa och andra hinder. 

Informationsmaterial: Sveriges nationella plan för militär rörlighet 2024–2026

Ökat tempo i försvarsindustrin och teknikutveckling i det militära försvaret

• Möjliggjort tredubblad produktion av svensk artilleriammunition genom statlig delfinansiering via EU:s ASAP-initiativ (Act in Support of Ammunition Production).

Pressmeddelande: Ökad svensk ammunitionsproduktion får finansiellt stöd av EU

• Beslut om undantag från upphandlingsregelverket för att möjliggöra långsiktig försörjningssäkerhet inom området kaliberbunden ammunition.

Prop. 2022/23:93: Utökade möjligheter att besluta om undantag från lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet med hänsyn till Sveriges väsentliga säkerhetsintressen

• Tillsättande av försvarsinnovationsinitiativet för att få mer teknikutveckling i det militära försvaret som snabbare kan omsättas i militär förmåga.

Artikel: Initiativ för försvarsinnovation sjösatt

Informationsmaterial: Strategisk inriktning för försvarsinnovation

• Regeringen har gett miljonbelopp till Natos innovationsfond och tagit Sverige in i Natos innovationsaccelerator Diana.