Handlingsplan för Sveriges AI-strategi

Publicerad

I denna handlingsplan redovisas beslutade och planerade åtgärder som sammantaget konkretiserar inriktningen på regeringens AI-strategi. Merparten av åtgärderna har beslutats under 2025 och omhändertar stora delar av AI-kommissionens förslag. Handlingsplanen är uppdelad i flera avsnitt som speglar AI-strategin. Flertalet av de åtgärder som redovisas har anknytning till två eller flera avsnitt. Åtgärderna redovisas dock endast under det avsnitt till vilket respektive åtgärd anses ha sin huvudsakliga anknytning.

AI för samhällsnytta

  • Regeringen har genom ändringar i förordningen (2009:145) med instruktion för Tillväxtverket inrättat ett förenklingsråd inom myndigheten. Förenklingsrådet har i uppgift att verka för att minska företagens regelbörda samt de administrativa kostnader och andra kostnader som företagen har till följd av beslutade regelverk. Arbetet syftar till att främja svensk konkurrenskraft, innovation och nya affärsmodeller. 
  • Regeringen har inrättat ett implementeringsråd som ska lyfta ett företagsperspektiv tidigt i EU-processen och verka för att EU-lagstiftning inte ska genomföras i Sverige över angiven miniminivå (dir. 2024:51).
  • Efter förslag av regeringen har anslaget till Integritetsskyddsmyndigheten ökats för att myndigheten ska kunna fortsätta att utveckla sin regulatoriska sandlåda för AI (prop. 2025/26:1 utg.omr. 1 avsnitt 10.11.3, bet. 2025/26:KU1, rskr. 2025/26:85). Syftet med sandlådan är att underlätta den offentliga förvaltningens användning av AI.
  • Regeringen har gett Tillväxtverket i uppdrag att vidareutveckla sin branschanpassade guidning för företag när det gäller att bl.a. få tillstånd och godkännanden samt göra anmälningar (KN2025/02416).
  • Regeringen har tillsatt en utredning om trygg och tillförlitlig AI (dir. 2024:83). Utredningen har i sitt betänkande Anpassningar till AI-förordningen – Säker användning, effektiv kontroll och stöd för innovation (SOU 2025:101) lämnat förslag om nationella anpassningar till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1689 av den 13 juni 2024 om harmoniserade regler för artificiell intelligens och om ändring av förordningarna (EG) nr 300/2008, (EU) nr 167/2013, (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1139 och (EU) 2019/2144 samt direktiven 2014/90/EU, (EU) 2016/797 och (EU) 2020/1828 (förordning om artificiell intelligens), i det följande AI-förordningen. Utredningens betänkande har remitterats och remisstiden går ut den 23 februari 2026.
  • Av Europeiska kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om en dataunionsstrategi framgår att kommissionen avser att föreslå att juridisk information ska utgöra värdefulla dataset enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (COM(2025) 835 final). Detta innebär bl.a. att sådana data ska tillgängliggöras i maskinläsbara format. Regeringen ser positivt på detta och avser att verka för att myndighetsföreskrifter ska omfattas av ett sådant förslag. Ökad tillgång till högkvalitativa data i maskinläsbara format ligger i linje med regeringens agenda om regelförenkling och kan bidra till ökad regelförståelse för svenska företag och myndigheter.
  • Regeringen avser att, inom ramen för arbetet med EU:s sjunde förenklingspaket på det digitala området (Omnibus VII), verka för ändamålsenliga förenklingar av regelverket som får verkliga effekter för svenska företag och myndigheter.
  • Regeringen har gett drygt 100 myndigheter, länsstyrelser och lärosäten uppdrag eller återrapporteringskrav rörande sitt arbete med data och AI (Fi2025/02284, S2025/02147 m.fl.). Syftet med detta är att öka förmågan i den samlade förvaltningen att arbeta med data och AI för att utveckla verksamheten och höja kvaliteten i utförandet av myndighetens uppgifter. Universitet och högskolor ska redovisa hur de arbetar med utveckling av utbildningsutbudet avseende AI och insatser för att integrera relevanta AI-inslag i utbildningar.
  • Regeringen har gett 25 myndigheter i uppdrag att redogöra för sin användning av AI, hur AI har påverkat deras arbetssätt och behov av myndighetssamverkan, kompetensinsatser och risker förknippade med användning av AI (Fi2025/01712, Fi2024/02559 m.fl.). Uppdragen har redovisats under 2025.
  • Regeringen avser att ge Statistiska centralbyrån och Myndigheten för digital förvaltning (Digg) i uppdrag att förbereda inrättandet av en vägledande funktion för god datahantering, en s.k. data steward-funktion. Efter förslag från regeringen har anslaget till Statistiska centralbyrån ökats för att inrätta en sådan funktion, som ska bidra med vägledning för god datahantering (prop. 2025/26:1 utg.omr. 2 avsnitt 6.6.3 och avsnitt 6.5, utg.omr. 22 avsnitt 4.5, bet. 2025/26:FiU2, rskr. 2025/26:133).
  • Regeringen har gett Digg i uppdrag att lämna förslag på en nationell samverkansstruktur för myndigheter och andra aktörer i syfte att stärka Sveriges förmåga att kontinuerligt och över tid utveckla säkra och effektiva tjänster för data och AI. Myndigheten ska också analysera och föreslå vilka komponenter och system som bör utvecklas eller vidareutvecklas i syfte att förbättra de förvaltningsgemensamma förutsättningarna för att ge dataanvändare tillgång till data, t.ex. för att utveckla AI-modeller (Fi2026/00137).
  • Regeringen har gett Lantmäteriet i uppdrag att ta fram en nationell strategisk plan för den samlade informationsförsörjningen inom geodataområdet, med åtgärder som under 2026–2030 kan förbättra hur geodata produceras, tillgängliggörs, nyttjas och som stärker säkerheten (LI2025/01252). Uppdraget redovisades den 30 augusti 2025.
  • Regeringen har gett Lantmäteriet i uppdrag att ta fram ett förslag till en färdplan för den fortsatta digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocessen, som beskriver hur arbetet för en enhetlig och obruten digital samhällsbyggnadsprocess kan bedrivas utifrån förutsättningarna för dess olika delprocesser (LI2023/03554). Uppdraget redovisades den 29 april 2024.
  • Efter förslag från regeringen har anslaget till Lantmäteriet ökats för att kunna tillgängliggöra vissa av myndighetens data avgiftsfritt (prop. 2024/25:1 utg.omr. 18 avsnitt 3.6.6, bet. 2024/25:CU1, rskr. 2024/25:95).
  • Efter förslag från regeringen har anslaget till Lantmäteriet ökats för att utveckla den nationella geodataplattformen (prop. 2024/25:1 utg.omr. 18 avsnitt 3.6.6, bet 2024/25:CU1, rskr. 2024/25:95). Plattformen gör det möjligt för producenter, dvs. kommuner eller statliga myndigheter, att tillgängliggöra sina datamängder för konsumenter. Data som tillgängliggörs via plattformen kan möjliggöra AI-tillämpningar.
  • Regeringen har gett Ekonomistyrningsverket i uppdrag att ta fram ett ramverk för hur myndigheten ska ge vägledning till de som gör konsekvensutredningar. I uppdraget ingår att inhämta och beakta sakkunskap och metodstöd om digitalisering inklusive AI från bl.a. Digg (Fi2024/01483).
  • Regeringen har gett Statens servicecenter i uppdrag att vidta åtgärder för att främja en ökad användning av digitala beställningar och stärka förmågan till inköpsanalys i statsförvaltningen (Fi2024/01374). Genom digitalisering av de offentliga inköpen genereras strukturerade data som kan effektivisera arbetet med analyser och kontroller. Uppdraget redovisades i februari 2025.
  • Regeringen har tillsatt en utredning om ökad digitalisering på socialförsäkringsområdet för att motverka bidragsbrott och förebygga felaktiga utbetalningar (dir. 2024:59). Regeringen tog den 12 november 2025 emot utredningens betänkande Ett datalyft mot fel, fusk och frånvaro (SOU 2025:108). Betänkandet har remitterats och remisstiden går ut den 27 februari 2026.
  • Regeringen har gett en utredare i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder som möjliggör en nationell digital infrastruktur för hela hälso- och sjukvården (S2024/00100 och S2024/01340). Utredaren har i promemorian Hälsodata ska vara tillgänglig i hela vårdkedjan (Delrapport 4, S 2024:A) lämnat förslag om en sådan infrastruktur och om genomförande av s.k. primär användning enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2025/327 av den 11 februari 2025 om det europeiska hälsodataområdet och om ändring av direktiv 2011/24/EU och förordning (EU) 2024/2847, dvs. tillgång till och delning av data inom hälso- och sjukvården. Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utredaren ska under 2026 lämna förslag om sekundäranvändning enligt förordningen, dvs. tillgång till och delning av data för t.ex. forskning och innovation.
  • Regeringen avser att under 2026 lämna förslag om en ny lag om interoperabilitetskrav för den offentliga förvaltningens datadelning.
  • Regeringen avser att ta fram en handlingsplan för att säkerställa att internationella standarder främjar Sveriges tillgång till, och utveckling av AI. Handlingsplanen förväntas innehålla åtgärder som till stor del förutsätter en nära dialog mellan regeringen, svenska standardiseringsorganisationer, berörda myndigheter och andra svenska intressenter.
  • Regeringen har föreslagit en ny lag som ska ge Polismyndigheten och Säkerhetspolisen möjlighet att använda AI-system för ansiktsigenkänning och annan biometrisk fjärridentifiering i realtid på allmän plats för att bekämpa brott (lagrådsremissen Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid).
  • Regeringen har gett Totalförsvarets forskningsinstitut i uppdrag att vidareutveckla verksamheten för att studera och utveckla framväxande och omvälvande tekniker till nytta för försvar och säkerhet. Verksamheten ska kunna analysera och rapportera om konsekvenser av framväxande och omvälvande teknik i en forsknings-, innovations-, industri-, försvars-, och säkerhetspolitisk kontext (Fö2025/00767).
  • Regeringen har gett Försvarets materielverk i uppdrag att stärka skyddet av banbrytande teknik ur ett nationellt säkerhetsperspektiv (Fö2025/01902). Syftet med uppdraget är bl.a. att stärka skyddet mot otillbörlig tekniköverföring och säkra försörjningskedjorna för försvarsmateriel. Uppdraget ska redovisas senast den 22 april 2026.
  • Regeringen har genom förordningen (2021:936) med instruktion för Myndigheten för psykologiskt försvar gett myndigheten i uppgift att identifiera, analysera och lämna stöd i bemötandet av otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information som riktas mot Sverige eller svenska intressen.
  • Regeringen har gett Mediemyndigheten i uppdrag att genomföra en bred och långsiktigt hållbar nationell satsning för att stärka medie- och informationskunnighet i en tid av snabb AI-utveckling och desinformation (Ku2024/00419). Efter förslag från regeringen har anslaget till myndigheten ökats för att förlänga satsningen och ytterligare stärka samhällets beredskap och motståndskraft mot desinformation. Regeringens föreslagna och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget ökas med 2 000 000 kronor årligen för 2025–2028 (prop. 2024/25:99 s. 12, bet. 2024/25:FiU21, rskr. 2024/25:26 och prop. 2025/26:1 utg.omr. 1 avsnitt 12.1.2, bet. 2025/26:KU1, rskr. 2025/26:87).
  • Regeringen har gett Försäkringskassan och Skatteverket i uppdrag att etablera en AI-verkstad för den offentliga förvaltningen (Fi2025/00018 och Fi2025/01523) och medel har tillförts de båda myndigheterna för detta ändamål (prop. 2025/26:1 utg.omr. 3 avsnitt 2.9.1, bet. 2025/26:SkU1, rskr. 2025/26:97 och prop. 2025/26:1 utg.omr. 10 avsnitt 3.11.7, bet. 2025/26:SfU1, rskr. 2025/26:107).
  • Regeringen har beslutat om en färdplan för de offentliga affärerna 2025–2030. I färdplanen pekar regeringen ut utveckling av en digitaliserad inköpsprocess som ett fokusområde för att öka strategins genomslag. Vidare framhålls möjligheterna med att använda AI, bl.a. för att effektivisera inköpsverksamheten (Fi2025/01827).
  • Regeringen har gett Digg och Integritetsskyddsmyndigheten i uppdrag att ta fram vägledande riktlinjer för användningen av generativ AI inom den offentliga förvaltningen. Riktlinjerna ska främja att generativ AI används inom den offentliga förvaltningen på ett effektivt, säkert och etiskt sätt (Fi2024/01535). Uppdraget redovisades den 20 januari 2025.
  • Regeringen avser att ta fram en molnpolicy som ska bidra till att stärka den offentliga förvaltningens användning av molntjänster, med beaktande av såväl säkerhetsaspekter, funktionalitetsfrågor och innovation. Molntjänster är betydelsefulla för en effektiv utveckling och användning av AI.

Hållbar utveckling

  • Regeringen har tillsatt en utredning om välfärdsteknik inom socialtjänsten och verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), se dir. 2023:147. Utredningen har i sitt slutbetänkande Digital teknik på lika villkor – En reglering för socialtjänsten och verksamhet enligt LSS (SOU 2025:39) lämnat förslag som tydliggör hur digital teknik kan användas vid genomförandet av insatser enligt socialtjänstlagen (2025:400) och LSS på ett integritetssäkert sätt. Betänkandet innehåller också förslag om hur barns beslutskompetens kan tas tillvara i samband med insatser som genomförs med teknik, samt förslag för att personer med nedsatt beslutsförmåga ska kunna ta del av insatser genom digital teknik på lika villkor som andra. Betänkandet har remitterats och förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet.
  • Regeringen har tillsatt en utredning om integritetsbevarande metoder för en mer datadriven och samverkande förvaltning. Syftet är att öka den offentliga förvaltningens förmåga att dela data, samtidigt som skyddet för uppgifterna upprätthålls (dir. 2025:64).
  • Regeringen har beslutat om en nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030. I strategin pekar regeringen ut prioriteringar för att uppnå målet för den regionala utvecklingspolitiken. Det innefattar att tillvarata digitaliseringens möjligheter, inklusive utvecklingen av AI, förbättrad tillgång till snabbt bredband och ökad digital användning. Strategin är bl.a. vägledande för regionernas utvecklingsstrategier (skr. 2020/21:133).
  • Regeringen har gett Post- och telestyrelsen (PTS) i uppdrag att verka för en ökad digital inkludering och en ökad användning av digitala tjänster. Myndigheten ska i dialog med berörda aktörer, både offentliga och andra, främja, stödja och följa arbetet för att uppnå en sådan utveckling (Fi2025/00522).
  • Regeringen avser att ge PTS i uppdrag att samordna och, i dialog med berörda aktörer, främja, stödja och följa arbetet för en ökad digital inkludering och säker användning av digitala tjänster, med särskilt fokus på AI.
  • Regeringen har gett Kungl. biblioteket i uppdrag att analysera och förbereda för en bredare användning av myndighetens språkmodeller i den offentliga sektorn. I uppdraget ingår bl.a. att belysa ekonomiska och upphovsrättsliga aspekter (U2025/01837). Uppdraget delredovisades den 15 januari 2026 och ska slutredovisas senast den 1 juni 2026.
  • Efter förslag från regeringen har anslaget till Kungl. biblioteket ökats för att finansiera ökade utgifter för digital lagring och stärkt beräkningskapacitet samt för att finansiera utgifterna för myndighetens medverkan i AI-verkstaden för den offentliga förvaltningen (prop. 2025/26:1 utg.omr. 16 avsnitt 6.7.7, bet. 2025/26:1, rskr. 2025/26:124).
  • Efter förslag från regeringen har anslaget till Riksarkivet ökats för fortsatt digitisering av arkivmaterial för att möjliggöra träning av AI-modeller på material från Sverige samt för AI-utveckling (prop. 2025/26:1 utg.omr. 17 avsnitt 8.6.1, bet. 2025/26:KrU1, rskr. 2025/26:83).
  • Regeringen bedömer i propositionen Energipolitikens långsiktiga inriktning att Sverige för närvarande bör planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 TWh år 2045, samt att behovet av el i olika geografiska områden bör tydliggöras för år 2030, 2035, 2040 och 2045, och följas upp vid regelbundna kontrollstationer, med start 2030 (prop. 2023/24:105 s. 20). En bedömning av de framtida energibehoven är en viktig förutsättning för att Sverige ska kunna planera för energiförsörjningen när användningen av AI ökar.
  • Regeringen har gett Statens energimyndighet (Energimyndigheten) i uppdrag att regelbundet ta fram långsiktiga prognoser för energisystem. Energimyndigheten har också fått i uppdrag att två gånger per år redovisa korttidsprognoser över energianvändning och energitillförsel (se bl.a. M2017/03110 och I2019/03367), eftersom den snabba teknikutvecklingen avseende bl.a. AI innebär att bedömningarna kan behöva uppdateras.
  • Efter förslag från regeringen har riksdagen beslutat lagen (2025:570) om offentliggörande av information om datacenters energiprestanda, som trädde i kraft den 1 juli 2025. Enligt lagen ska den som äger eller förvaltar ett datacenter med ett installerat it-effektbehov på minst 500 kilowatt årligen offentliggöra uppgifter om datacentrets energiprestanda genom att rapportera uppgifter till en EU-gemensam databas.
  • Regeringen har tagit initiativ till en dialog med aktörer som arbetar med etablering av datacenter och avser att verka för en fortsatt dialog. I november 2025 genomfördes ett rundabordssamtal om AI och energibehov med representanter från industrin, AI-aktörer och energibranschen samt akademi och myndigheter.
  • Regeringen har gett Svenska kraftnät i uppdrag att utveckla processen för anslutning till transmissionsnätet för att bidra till goda förutsättningar för industrin och för ett starkare och mer konkurrenskraftigt Sverige (KN2025/01694). Tillgång till elnät och elproduktion är en viktig förutsättning för utbyggnaden av beräkningskapacitet för bl.a. AI.
  • Inom Regeringskansliet har promemorian Genomförande av delar av det omarbetade energieffektivitetsdirektivet (KN 2025/01465) tagits fram. I promemorian lämnas förslag som huvudsakligen syftar till att genomföra delar av EU:s omarbetade energieffektivitetsdirektiv. Det föreslås bl.a. att nybyggnation eller omfattande ombyggnation av datacenter ska omfattas av krav på kostnads-nyttoanalyser och på att utnyttja spillvärme eller vidta åtgärder för att säkerställa återvinning av spillvärme, om det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart. Promemorian har remitterats och förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet.
  • Regeringen har gett Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att, hos ett urval myndigheter som använder AI som beslutsstöd, undersöka användningen av den metod som Jämställdhetsmyndigheten har tagit fram för att motverka ojämställdhet vid användning av AI. Myndigheten ska även vid behov lämna förslag på kompetenshöjande insatser om AI och jämställdhet riktade till myndigheter (A2025/01258).
  • Regeringen har för budgetåret 2025 beslutat om medel till sju lärosäten för att utveckla korta kurser för yrkesverksamma med inriktning på AI (U2025/01737, U2025/01732 m.fl.). Efter förslag från regeringen i budgetpropositionen för 2026 har anslaget till universitet och högskolor ökats i syfte att bibehålla nivån på satsningen permanent (prop. 2025/26:1 utg.omr. 16 avsnitt 8.8.65, bet. 2025/26:UbU1, rskr. 2025/26:124).
  • Regeringen har gett universitet och högskolor i uppdrag att redovisa hur de arbetar med att analysera behov av att utveckla utbildningsutbudet avseende AI samt insatser för att integrera AI-inslag i relevanta utbildningar (U2025/00736).
  • Regeringen har beslutat om en strategi för naturvetenskap, teknologi, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM). I STEM-strategin presenterar regeringen de åtgärder som hittills har vidtagits och pekar ut riktningen för det fortsatta arbetet att stärka utbildningssystemets förutsättningar att utbilda fler inom naturvetenskap och teknik, inklusive AI (U2025/00563). Regeringen har tillsatt en STEM-delegation för att stärka förutsättningarna för att fler personer ska utbildas inom STEM. Uppdraget ska redovisas senast den 2 december 2027 (dir. 2025:11). Regeringen har också avsatt medel till Universitets- och högskolerådet för insatser som syftar till att fler ska välja en utbildning inom STEM och för myndighetens kostnader med att bistå och samverka med STEM-delegationen. Myndigheten ska i årsredovisningen för 2026 redovisa vilka åtgärder som vidtagits (U2025/02412).
  • Efter förslag från regeringen har riksdagen beslutat om krav på regionerna att fastställa mål och prioriteringar för det regionala kompetensförsörjningsarbetet och tillhandahålla bedömningar av länets kompetensbehov inom såväl den offentliga som den privata sektorn, på både kort och lång sikt (prop. 2021/22:159, bet. 2021/22:UbU25, rskr. 2021/22:411). Regionerna har därmed en viktig uppgift att bidra till en väl fungerande kompetensförsörjning, inklusive när det gäller digitalisering och AI, i hela landet.
  • Regeringen avser att bjuda in arbetsmarknadens parter inom både den privata och den offentliga sektorn till en gemensam diskussion om AI i arbetslivet och på arbetsmarknaden. Syftet med detta är att skapa goda förutsättningar för att ta tillvara möjligheter och identifiera utmaningar som AI medför.

AI för konkurrenskraft och innovation

  • Regeringen stödjer Nordiska ministerrådets initiativ till etablering av ett nordiskt-baltiskt AI-center med ett samordnande kontor i Stockholm. Centret ska accelerera innovation och ansvarsfull användning av AI, öka samarbete och integration över gränserna samt attrahera internationella talanger.
  • Regeringen har avsatt medel till Statistiska centralbyrån för att bl.a. genomföra undersökningen It-användning i företag med ett utökat urval och följa näringar där AI kan leda till stora förändringar i arbetssätt och växande omställningstryck (Fi2025/02358).
  • Regeringen har gett Verket för innovationssystem (Vinnova) i uppdrag att under 2026 använda minst 570 miljoner kronor för innovations- och forskningsprogrammet Avancerad Digitalisering. Programmet ska bidra till finansiering av insatser som kopplar till nationellt prioriterade teknikområden och utveckling av industriellt tillämpad AI. Det ska också möjliggöra ett ökat svenskt deltagande i europeiska satsningar på området (KN2025/01157 och KN2025/02393).
  • Regeringen har beslutat om en strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft (UD2023/01758). I strategin framhålls bl.a. att det behövs förbättrade förutsättningar för innovativa företag att växa i Sverige och genom internationalisering, förbättrade förutsättningar för att attrahera internationell kompetens och investeringar, och bättre möjligheter för svenska företag att ta del av medel från EU. Detta är i linje med AI-strategins ambition att förbättra förutsättningarna för aktörer i Sveriges AI-ekosystem.
  • Regeringen har beslutat om Sveriges industristrategi: för en teknikledande och konkurrenskraftig industri i en ny omvärld. I strategin redogörs för Sveriges målsättningar inom forskning och innovation som möjliggör teknikledarskap, motståndskraft och försörjningsberedskap i osäkra tider, samt för grundläggande ramvillkor som skapar förutsättningar för industrin, såsom regelförenklingar och snabbare tillståndsprocesser, och kompetensförsörjning som möter industrins behov (KN2025/01260).
  • Regeringen har tillsatt en utredning om hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra den mer flexibel, förutsebar och effektiv. I uppdraget ingick att utreda hur det svenska regelverket kan förändras i syfte att Sverige inte ska ställa högre eller överlappande krav i förhållande till vad de relevanta EU-regelverken kräver (dir. 2023:78). Utredningen har i sitt betänkande bl.a. föreslagit att en ny miljöprövningsmyndighet ska inrättas (SOU 2024:98). Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet och regeringen har aviserat att den avser att inrätta en sådan myndighet 2027 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 20 avsnitt 3.22 och 3.24.1).
  • Regeringen avser att prioritera strategiska tekniker, inklusive AI, i de strategiska partnerskap och forsknings- och innovationspartnerskap som Sverige har eller avser ingå med andra länder.
  • Regeringen avser att initiera ett samarbete benämnt Team Sweden AI, till vilket berörda svenska intressenter kommer att bjudas in i syfte att stärka Sveriges AI-arbete och internationella positionering på området.
  • Efter förslag från regeringen har anslaget till Vetenskapsrådet och Vinnova ökats för att finansiera en del av Sveriges medfinansiering till den svenska AI-fabriken, Mimer (prop. 2025/26:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.7.2 och 6.7.1, bet. 2025/26:UbU1, rskr. 2025/26:124). Mimer etableras vid Linköpings universitet inom ramen för Det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (EuroHPC). Genom AI-fabriken får företag, start-ups och forskare tillgång till nödvändig beräkningskapacitet och förutsättningar att utveckla egna AI-lösningar. Genom den svenska medverkan i EuroHPC får svenska aktörer även tillgång till annan beräkningsinfrastruktur i Europa.
  • Efter förslag från regeringen har den årliga medfinansieringen till Programmet för ett digitalt Europa ökats (prop. 2025/26:1 utg.omr. 22 avsnitt 4.6.4, bet. 2025/26:TU1, rskr. 2025/26:126). Regeringen har gett Digg i uppdrag att ansvara för den nationella samordningen av programmet (I2021/01008). Genom programmet medfinansieras projekt om bl.a. AI och data för hälsa och sjukvård.
  • Regeringen avser att stödja utbyggnaden av landbaserade kablar och fiberoptiska sjökablar längs prioriterade stråk i Östersjöregionen och globala stråk som knyter Norden till den indopacifiska regionen och Nordamerika. Stråket genom Arktis utgör den kortaste sträckan till den indopacifiska regionen, vilket vid en utbyggnad kommer att innebära snabbare dataöverföring. Regeringen har mot denna bakgrund avsatt medel till Vetenskapsrådet för att stödja utvecklingen av Polar Connect. Satsningen uppgår till 23 miljoner kronor 2025 och 25 miljoner kronor 2026 (U2025/01357 och U2025/01059). I propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta anges vidare att det beräknas avsättas 30 miljoner kronor 2027 och 40 miljoner kronor 2028 för samma ändamål (prop. 2024/25:60 s. 64).
  • Regeringen har gett Vetenskapsrådet i uppdrag att lämna förslag på hur svensk e-infrastruktur för forskning kan utvecklas genom samordning och organisatorisk förändring (U2024/01858). Uppdraget redovisades den 16 juni 2025 (U2025/01486) och förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet.
  • Regeringen har avsatt medel till Vetenskapsrådet för den nationella superdatorinfrastrukturen NAISS. Förstärkningen innefattar att stödja beräkningar, lagring och beräkning och analys av stora datamängder för användning inom exempelvis AI på nationell nivå (U2025/01357 och U2025/01059).
  • Regeringen har gett PTS i uppdrag att utreda förutsättningarna för införande av ett statligt stöd för utbyggnad, förvaltning och drift av infrastruktur för mobila tjänster i områden där befintliga mobilnät inte erbjuder nödvändig täckning eller kapacitet och kommersiella förutsättningar för sådan utbyggnad saknas (Fi2025/00323).
  • Regeringen har gett Vetenskapsrådet och Vinnova i uppdrag att i samråd stärka forskning och innovation för sjätte generationens trådlösa system (6G), se U2024/00713 och KN2024/00613.
  • Regeringen har inrättat ett råd i Regeringskansliet i syfte att identifiera hinder och analysera möjliga lösningar för användning, utbyggnad och utveckling av konnektivitetsinfrastruktur (Konnektivitetsrådet), se Fi2025/02118. Rådet består av företrädare för regeringen, myndigheter, regioner samt organisationer och företag inom sektorn för elektronisk kommunikation.
  • Regeringen har beslutat propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta (prop. 2024/25:60). I propositionen beskrivs pågående och planerade åtgärder inom forskning och innovation, inklusive insatser inom AI-området.
  • Regeringen har gett Vetenskapsrådet i uppdrag att nationellt samordna arbetet med att främja användningen av AI inom forskningen genom att kartlägga behov, möjligheter och hinder. Uppdraget syftar till att underlätta och dra nytta av användningen av AI inom svensk forskning och utveckling (U2025/01836).
  • Regeringen har gett Vetenskapsrådet i uppdrag att utlysa, kvalitetsutvärdera och bedöma ansökningar från universitet och högskolor om forskningsanslag till strategiska forskningsområden, i enlighet med vad som anges i propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta (U2025/00730). I propositionen beskrivs satsningar inom bl.a. hälsa, life science, AI och kvantteknik (prop. 2024/25:60 s. 51–52, 66–67 och 105–115).
  • Regeringen har gett Vetenskapsrådet i uppdrag att inrätta ett program för excellenskluster för banbrytande teknik. I uppdraget ingår också att inrätta forskarskolor för AI. Inom ramen för uppdraget planeras minst 100 miljoner kronor per år avsättas för AI-området (U2025/01359).
  • Regeringen har gett Vetenskapsrådet i uppdrag att ansvara för ett nationellt forskningsprogram om digitaliseringens samhällskonsekvenser (U2017/02404, U2021/01515 m.fl.).
  • Regeringen har gett Vinnova i uppdrag att genomföra insatser för samverkansbaserad forskning och innovation inom excellenskluster för banbrytande och strategisk teknik. AI och autonoma system är utpekade som strategiskt viktiga teknikområden i uppdraget. I uppdraget ingår även att årligen ta fram och publicera ett kunskapsunderlag om Sveriges position inom strategisk teknik, inklusive AI, samt att ta fram färdplaner för insatser inom respektive teknikområde i samverkan med relevanta aktörer (KN2025/01161).
  • Efter förslag från regeringen har anslaget till universitet och högskolor ökats för etableringen av Cybercampus Sverige vid Kungl. Tekniska högskolan, i syfte att stärka både kompetensförsörjning och forskning inom cybersäkerhet (prop. 2023/24:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.6.3 och 5.7.65, bet. 2023/24:UbU1, rskr. 2023/24:103). Cybercampus är ett nationellt samarbete mellan flera universitet, forskningsinstitut, myndigheter och företag över hela Sverige.
  • Regeringen har gett Rymdstyrelsen i uppdrag att etablera ett nationellt rymddataprogram. Programmet ska bl.a. skapa synergier med strategiska teknologiska områden, såsom AI, säkerhet samt digitala och uppkopplade system (U2025/02202 och U2025/02412).

Sidan är uppmärkt med följande kategorier:

Relaterat

Laddar...