Om regeringens prioritering: Skola

Det är mycket som fungerar med svensk skola. Men det är också mycket som kan bli mycket bättre. Det som sker i klassrummen i dag avgör hur Sverige ser ut i morgon. Därför är skolan en av regeringens prioriteringar.

Skolan ska tillbaka till grunderna

Med ordning på grunderna kan vi återigen upprätta en stark kunskapsskola där elever lär sig läsa med tryckta böcker, där faktakunskaper står i centrum och där lärare kan fokusera på sitt huvuduppdrag: undervisningen. 

Under många år har pedagogiska trender fått prägla skolan, där djupa ämneskunskaper värderats alltför lågt. Det vill regeringen ändra. Skolan ska få nya läroplaner med en tydlig kunskapsinriktning som är bättre anpassade efter barns kognitiva utveckling. Fokus i de tidigare årskurserna ska ligga på grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. 

Forskning visar att analoga verktyg ger bäst förutsättningar för barn att lära sig läsa, skriva och räkna och regeringen har därför satsat på fler läroböcker och mindre skärmtid i förskolan och skolan. 

Regeringen vill reglera tiden för lärares och förskollärares undervisningsuppdrag. Det innebär att det ska sättas en högsta gräns för hur många undervisningstimmar en lärare kan ha. Det ska också finnas en lägsta gräns för hur mycket tid en förskollärare eller lärare ska ha för att planera och följa upp sin undervisning. 

Mer ordning i klassrummet

Skolmiljön ska präglas av ordning, trygghet och studiero. Regeringen vill ha ett stärkt ledarskap i skolan och skapa bättre förutsättningar för skolor och andra aktörer, som polis och socialtjänst, att arbeta tillsammans för en tryggare skola. 

All personal har numera allmänna befogenheter för att se till att det råder trygghet och studiero i skolan. Personalen får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är nödvändiga och de har också befogenhet att ingripa fysiskt för att stoppa våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar. Regeringen bereder nu ett antal förslag från betänkandet Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan. Det handlar bland annat om att det ska bli obligatoriskt för skolor att ta fram och använda en så kallad konsekvensplan som beskriver vad som händer om en elev bryter mot skolans regler. Ett annat förslag som bereds är att alla skolor ska arbeta med förväntansdokument som bland annat ska innehålla information till elever och vårdnadshavare om hur skolan arbetar med regler och konsekvenser. 

Nya bestämmelser i skollagen stärker tryggheten för barn, elever och personal i förskola, skola och komvux. Alla skolor ska ha beredskap för att hantera hot och allvarliga våldssituationer, samt vidta åtgärder för att obehöriga inte ska kunna ta sig in under skoldagen. Regeringen vill att skolan ska vara mobilfri Det innebär att det ska bli obligatoriskt att samla in elevers mobiltelefoner under hela skoldagen i grundskolan.

Idén om att alla elever ska sitta i samma klassrum bidrar till stökiga klassrum. Därför har regeringen gjort stora satsningar på bland annat fler speciallärare och fler särskilda undervisningsgrupper. För att öka tryggheten i skolan har regeringen bland annat satsat på skolsociala team och akutskolor.

Det är viktigt att de elever som behöver det får tillgång till effektiva stödinsatser tidigt. Regeringen vill införa stödundervisning som en ny stödinsats för att ge elever möjlighet till tidig färdighetsträning i bland annat läsning.  Regeringen har också satsat på en stärkt elevhälsa

Mer ordning i skolsystemet

Med ordning i skolsystemet får vi en skola där elever får en utbildning av hög kvalitet oavsett var i landet de bor och rättvisa betyg oavsett vilken skola de går på eller vilken lärare som satt dem.

Det finns fristående skolor med många obehöriga lärare och problem med glädjebetyg. Regeringen anser att det finns inbyggda fel i friskolesystemet som helhet och vill göra en helrenovering av friskolesystemet genom att ändra drivkrafterna och incitamenten. Sverige behöver ett friskolesystem med betydligt striktare regler som säkerställer att de som äger och driver företag inom förskole- och skolsektorn har ett långsiktigt och seriöst engagemang för att erbjuda en utbildning av hög kvalitet.

Regeringen vill ha skärpta krav på fristående skolor, bland annat när det gäller de ekonomiska villkoren.. Det handlar bland annat om en skyldighet för enskilda huvudmän att i vissa fall återbetala skolpengen. Ett annat förslag som bereds är ett förbud mot vinstutdelning och andra överföringar som ska gälla i vissa situationer. 

Det finns i dag stora problem med olikvärdig betygssättning i svensk skola. Regeringen vill därför införa ett nytt betygssystem för att öka likvärdigheten och motverka glädjebetyg, och bereder förslag med ett nytt betygssystem som bättre ska spegla elevernas faktiska kunskaper. 

Regeringen vill reglera tiden för lärares och förskollärares undervisningsuppdrag. Det innebär att det ska sättas en högsta gräns för hur många undervisningstimmar en lärare kan ha. Det ska också finnas en lägsta gräns för hur mycket tid en förskollärare eller lärare ska ha för att planera och följa upp sin undervisning.