Om regeringens prioritering: Kriminalitet

Den grova och organiserade brottsligheten är systemhotande. För brottsoffren och deras anhöriga är den förödande samtidigt som den hotar det fria och öppna samhället. Förra året hade Sverige 62 dödsskjutningar. Det är mer än sex gånger så många som våra nordiska grannländer – tillsammans. Polismyndigheten har uppskattat att 30 000 personer förekommer i eller i anslutning till de kriminella nätverken och att tre nya personer tillkommer varje dag. Att återupprätta tryggheten i Sverige är vår tids stora frihetsfråga. Därför är kampen mot organiserad brottslighet en av regeringens absolut viktigaste uppgifter.

Effektivare verktyg till de brottsbekämpande myndigheterna

För att komma till rätta med den grova och organiserade brottsligheten måste fler brott utredas, klaras upp och lagföras. Länge har polistätheten varit för låg, och polis och åklagare har haft otillräckliga verktyg. Regeringen ger därför rättsväsendet och de brottsbekämpande myndigheterna kraftigt ökade resurser.

Regeringen har också tagit flera initiativ för att snabbt ge de brottsbekämpande myndigheterna effektivare verktyg, till exempel utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel, anonyma vittnen, visitationszoner och ökade möjligheter att använda kamerabevakning.

Skärpta straff för att stärka brottsoffer och skydda samhället

Regeringen genomför just nu ett grundläggande perspektivskifte från gärningsman till brottsoffer och samhällsskydd. Allt för stor hänsyn tas i dag till gärningsmannens behov, som länge stått i fokus för kriminalpolitiken.

Dagens påföljder ger inte samhället tillräckligt skydd mot farliga brottslingar och tillgodoser inte brottsoffers rätt till upprättelse. Under flera decennier har stötvisa ändringar gjorts i påföljdssystemet, men ingen har tidigare tagit det nödvändiga helhetsgreppet, för att reformera systemets utgångspunkter i grunden. Regeringen har därför inlett en omfattande översyn av centrala delar av straffrätten. Den innebär bland annat att det utreds hur

• straffen ska skärpas för att återspegla brottens allvar,
• gängkriminella ska få dubbla straff,
• dagens mängdrabatt ska avskaffas,
• den övre delen av straffskalan ska användas mer,
• presumtionen mot fängelse ska tas bort,
• mindre hänsyn ska tas till den dömdes personliga omständigheter, och
• fler ska häktas.

Regeringen har också tillsatt en utredning med syftet att stärka brottsoffers ställning och förbättra deras möjligheter att få ersättning.

Stoppa  rekryteringen av barn och unga

Den grova och organiserade brottsligheten går allt lägre ned i åldrarna. För att vända utvecklingen måste barn och unga som begår brott mötas av tidiga insatser och tydliga reaktioner från samhället. Sociala insatser måste sättas in långt innan barn begår sitt första brott, och när det första brottet begås måste samhällets signal vara tydligare än i dag.

Omfattande föräldraskapsstöd ska kombineras med ökat föräldraansvar genom att bland annat ge socialnämnden möjlighet att besluta om öppna insatser även utan föräldrarnas samtycke. Det ska bli enklare för skola, socialtjänst och polis att dela information med varandra. En delegation för brottsförebyggande åtgärder inom socialtjänstens område har inrättats med första uppdrag att utreda förstärkningsteam inom socialtjänsten. Den nya socialtjänstlagen kommer att ge bättre förutsättningar för socialtjänsten att arbeta med tidiga insatser. En utredning har även i uppdrag att föreslå hur en ordning där socialnämnden kan besluta om krav riktade mot barn och unga att exempelvis vara hemma på vissa bestämda tider eller praktisera på en arbetsplats ska se ut.

Regeringen har tillsatt en stor utredning som fått i uppdrag att överväga och föreslå skärpta regler för unga som begår brott, till exempel avskaffad ungdomsrabatt för gärningsmän över 18 år och hur staten kan ta ett större ansvar för kriminella unga. Från den 1 juli 2023 är det även straffbart att involvera personer under 18 år i brottslig verksamhet.

Kraftig expansion av Kriminalvården

Regeringens omläggning av kriminalpolitiken handlar om att skydda samhället och ge brottsoffer ökad upprättelse. Därför måste straffen skärpas – fler sitta i fängelse längre – och fler brott klaras upp. Kriminalvården byggs ut kraftigt, och ges rätt förutsättningar att klara sitt uppdrag på kort och lång sikt. Därför fick Kriminalvården tidigt i uppdrag att beräkna platsbehovet av Tidöavtalets reformer.

Krafttag mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck och prostitution och människohandel är allvarliga samhällsproblem som behöver bekämpas. Allt för många i vårt land lever i dag i en vardag som redan från ung ålder präglas av våld, förtryck och kontroll. För regeringen är det här ett prioriterat område - våldet och förtrycket måste bekämpas med samma kraft som gängkriminaliteten.

Målet är att inga flickor, pojkar, kvinnor, män eller hbtqi-personer ska tvingas begränsa sina liv. Därför har regeringen tagit flera initiativ för att motverka mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Det handlar till exempel om nya regler om kontaktförbud som ska meddelas i fler fall och kunna omfatta större geografiska områden, en översyn av straffskalorna för vålds- och sexualbrott samt en översyn av reglerna om villkorlig frigivning och prövotid. Regeringen har också infört ett särskilt jämställdhetspolitiskt delmål mot hedersrelaterat våld: Hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra. För att konkretisera målet och sjösätta kraftfulla åtgärder kommer en handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck att tas fram för åren 2026–2028.

Psykiskt våld förekommer bland annat inom ramen för mäns våld mot kvinnor, våld mot barn, våld i nära relation och hedersrelaterat förtryck. Regeringen är fast besluten att stärka skyddet mot denna typ av kränkningar och avser därför att gå vidare med förslaget från det utkast till lagrådsremiss om en särskild kriminalisering av psykiskt våld som remitterats. Förslaget innebär att det ska bli straffbart att utsätta någon för upprepade kränkningar, till exempel otillbörlig övervakning. Förslaget innebär även ett stärkt straffrättsligt skydd mot omvändelseförsök, tvång att bära religiös klädsel, tvång att kvarbli i ett äktenskap och ekonomiskt våld.