Om regeringens prioritering: Kriminalitet

Den grova och organiserade brottsligheten är systemhotande. För brottsoffren och deras anhöriga är den förödande samtidigt som den hotar det fria och öppna samhället. Förra året hade Sverige 62 dödsskjutningar. Det är mer än sex gånger så många som våra nordiska grannländer – tillsammans. Polismyndigheten har uppskattat att 30 000 personer förekommer i eller i anslutning till de kriminella nätverken och att tre nya personer tillkommer varje dag. Att återupprätta tryggheten i Sverige är vår tids stora frihetsfråga. Därför är kampen mot organiserad brottslighet en av regeringens absolut viktigaste uppgifter.

Effektivare verktyg till de brottsbekämpande myndigheterna

För att komma till rätta med den grova och organiserade brottsligheten måste fler brott utredas, klaras upp och lagföras. Länge har polistätheten varit för låg, och polis och åklagare har haft otillräckliga verktyg. Regeringen ger därför rättsväsendet och de brottsbekämpande myndigheterna kraftigt ökade resurser.

Regeringen har också tagit flera initiativ för att snabbt ge de brottsbekämpande myndigheterna effektivare verktyg, till exempel utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel, anonyma vittnen, visitationszoner och ökade möjligheter att använda kamerabevakning.

Skärpta straff för att stärka brottsoffer och skydda samhället

Regeringen genomför just nu ett grundläggande perspektivskifte från gärningsman till brottsoffer och samhällsskydd. Allt för stor hänsyn tas i dag till gärningsmannens behov, som länge stått i fokus för kriminalpolitiken.

Dagens påföljder ger inte samhället tillräckligt skydd mot farliga brottslingar och tillgodoser inte brottsoffers rätt till upprättelse. Under flera decennier har stötvisa ändringar gjorts i påföljdssystemet, men ingen har tidigare tagit det nödvändiga helhetsgreppet, för att reformera systemets utgångspunkter i grunden. Regeringen har därför inlett en omfattande översyn av centrala delar av straffrätten. Den innebär bland annat att det utreds hur

• straffen ska skärpas för att återspegla brottens allvar,
• gängkriminella ska få dubbla straff,
• dagens mängdrabatt ska avskaffas,
• den övre delen av straffskalan ska användas mer,
• presumtionen mot fängelse ska tas bort,
• mindre hänsyn ska tas till den dömdes personliga omständigheter, och
• fler ska häktas.

Regeringen har också tillsatt en utredning med syftet att stärka brottsoffers ställning och förbättra deras möjligheter att få ersättning.

Stoppa  rekryteringen av barn och unga

Den grova och organiserade brottsligheten går allt lägre ned i åldrarna. För att vända utvecklingen måste barn och unga som begår brott mötas av tidiga insatser och tydliga reaktioner från samhället. Sociala insatser måste sättas in långt innan barn begår sitt första brott, och när det första brottet begås måste samhällets signal vara tydligare än i dag.

Omfattande föräldraskapsstöd ska kombineras med ökat föräldraansvar genom att bland annat ge socialnämnden möjlighet att besluta om öppna insatser även utan föräldrarnas samtycke. Det ska bli enklare för skola, socialtjänst och polis att dela information med varandra. En delegation för brottsförebyggande åtgärder inom socialtjänstens område har inrättats med första uppdrag att utreda förstärkningsteam inom socialtjänsten. Den nya socialtjänstlagen kommer att ge bättre förutsättningar för socialtjänsten att arbeta med tidiga insatser. En utredning har även i uppdrag att föreslå hur en ordning där socialnämnden kan besluta om krav riktade mot barn och unga att exempelvis vara hemma på vissa bestämda tider eller praktisera på en arbetsplats ska se ut.

Regeringen har tillsatt en stor utredning som fått i uppdrag att överväga och föreslå skärpta regler för unga som begår brott, till exempel avskaffad ungdomsrabatt för gärningsmän över 18 år och hur staten kan ta ett större ansvar för kriminella unga. Från den 1 juli 2023 är det även straffbart att involvera personer under 18 år i brottslig verksamhet.

Kraftig expansion av Kriminalvården

Regeringens omläggning av kriminalpolitiken handlar om att skydda samhället och ge brottsoffer ökad upprättelse. Därför måste straffen skärpas – fler sitta i fängelse längre – och fler brott klaras upp. Kriminalvården byggs ut kraftigt, och ges rätt förutsättningar att klara sitt uppdrag på kort och lång sikt. Därför fick Kriminalvården tidigt i uppdrag att beräkna platsbehovet av Tidöavtalets reformer.

Krafttag mot mäns våld mot kvinnor

Våldet mot kvinnor och barn är ett lika allvarligt samhällsproblem som gängbrottsligheten. Tusentals flickor och kvinnor berörs, och våldet orsakar inte bara stort lidande utan får också ofta livslånga konsekvenser för dem som utsätts.

Målet är att inga barn, unga tjejer eller kvinnor ska tvingas begränsa sina liv. Därför har regeringen tagit flera initiativ för att motverka mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Det handlar till exempel om en översyn av straffskalorna för vålds- och sexualbrott samt en översyn av reglerna om villkorlig frigivning och prövotid. En utredare har också i uppdrag att se över kontaktförbudslagstiftningen. Bland annat ska förslag lämnas som innebär att det geografiska området för särskilt utvidgade kontaktförbud, vid en särskilt allvarlig hotbild, utökas kraftigt och i vissa fall ska kunna omfatta en hel kommun. Med dessa reformer stärker vi brottsoffrens möjligheter till upprättelse och skydd.