Om regeringens prioritering: Klimat och energi

Elektrifiering av industrin och transportsektorn 

Utbyggnaden av elproduktionen och klimatomställningen hänger ihop samtidigt som näringslivets gröna omställning stärker Sveriges konkurrenskraft och bidrar till tillväxten. För att klara den gröna omställningen behöver Sverige kraftigt öka produktionen av fossilfri el, stärka försörjningstryggheten så att hushåll och företag kan få el när de behöver, där de behöver till rimliga priser. Sverige behöver därför planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 terawattimmar (TWh) år 2045. Näringslivet och transportsektorn behöver få rätt förutsättningar så att gröna innovationer kan förverkligas. För att göra det lättare för företag att ställa om, behövs också förenklade och effektivare tillståndsprocesser för miljöprövning.

Kraftfull utbyggnad av kärnkraft

Regeringen lägger om energi- och klimatpolitiken, satsar på att skapa förutsättningar för mer fossilfri elproduktion, som kärnkraft, vindkraft och solenergi. Regeringen vidtar åtgärder för att en effektiv och kraftfull utbyggnad av kärnkraften ska genomföras i så snabb takt som möjligt.

Regeringen föreslår att regler som hindrar utbyggnaden av kärnkraft förändras för att möjliggöra för fler än tio reaktorer i drift samtidigt och på andra platser än där det finns kärnkraftverk nu. Genom att bana väg för ny kärnkraft på fler platser bygger vi ett robust och leveranssäkert elsystem.

Mer vindkraft

Regeringen har godkänt två ansökningar om havsbaserad vindkraft och pausat omprövningen av vattenkraftens miljötillstånd. En utredning om förenklad prövning av havsbaserad vindkraft är klar nästa år, 2024.  

Effektivare miljöprövning

Miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken ska bli mer flexibel, effektiv och förutsägbar för att främja den gröna omställningen.

Regeringen har tillsatt en utredning för att se över miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken.

Elektrifiering

Elektrifieringen av industrin och transportsektorn är central för att Sveriges klimatmål och åtaganden inom EU ska nås. För att genomföra klimatomställningen och fasa ut fossila bränslen behövs en omfattande elektrifiering av fordon och industri. Regeringen genomför miljardinvesteringar i elektrifieringen med exempelvis Klimatklivet som bland annat ger bidrag till laddinfrastruktur och ökar även satsningarna på Industriklivet som stödjer forskning och utveckling i nära samarbete med företag.

Cirkulär ekonomi

Den cirkulära ekonomin behöver växa och utvecklas så att vi alla återvinner och återanvänder mer. Det är viktigt för att mer effektivt tillvarata resurser och minska vårt klimatavtryck, inom t.ex. textilier, råvaror och förpackningar. Regeringen har därför tillsatt en utredning och myndighetsuppdrag som ska föreslå hur vi kan öka materialåtervinningen. Internationellt tar Sverige en aktiv roll i förhandlingarna om ett nytt globalt avtal mot plastföroreningar. Regeringen välkomnar dessutom och arbetar aktivt med EU-förhandlingar inom cirkulär ekonomi, så som ett reviderat avfallsdirektiv för mat- och textilavfall, ekodesign för hållbara produkter, förpackningar och avfallstransporter.

Återställande av våtmarker

Våtmarker spelar en stor roll för att minska utsläppen av växthusgaser eftersom de släpper ut lika mycket som alla personbilstrafik i Sverige varje år. Sedan 1800-talet har stora arealer våtmarker dikats ut för att skapa mer mark för jord- och skogsbruk. Men detta har lett till ökade utsläpp.  Regeringen genomför därför en ambitiös satsning 3,6 miljarder från 2024 till 2030 för skogsägarna ska återväta sina våtmarker. Satsningen på våtmarker ska bidra till minskade utsläpp, förbättrad vattenkvalitet, förstärka den biologiska mångfalden, minska risken för översvämningar och stärka landskapens skydd mot torka och brand.

Underlätta för innovationskraft och teknikutveckling

Omställningen till en resurseffektiv, fossilfri framtid kommer att kräva betydande investeringar i innovativa branscher men även effektivare och snabbare tillståndsprocesser som kan förverkliga de bästa idéerna och innovationerna i funktionella lösningar.

Förberedelsearbete pågår därför inför den forsknings- och innovationspolitiska propositionen som ska läggas fram under 2024. I budgetpropositionen för 2024 föreslår regeringen bland annat flera olika satsningar på utbildning och forskning som ska stärka ingenjörslandet Sverige och möta de stora kompetensbehoven, bland annat en utbyggnad av civilingenjörsutbildningarna och en höjning av ersättningsbeloppen för utbildningar inom naturvetenskap och teknik.

Norra Sverige är en viktig pusselbit i den gröna omställningen och den nyindustrialisering som sker i bland annat i Norrbottens och Västerbottens län, ställer stora krav på samhället i form av infrastruktur, innovation, energitillförsel, tillstånd, kompetensförsörjning och tillgång till bostäder i de kommuner och regioner som berörs. En strategi för norra Sverige tas nu fram för att accelerera och möjliggöra industrins gröna omställning.

Elektrifiering av fordonsflottan är central för att Sverige ska klara klimatomställningen. Inom fordonsindustrin genomförs omfattande investeringar i elektrifieringen, där utveckling och produktion av batterier är av högsta prioritet. Dessa etableringar förväntas skapa tusentals arbetstillfällen som är avgörande för transportsektorns klimatomställning och industrins konkurrenskraft.

Sänkta drivmedelspriser

För att underlätta för hushållen och för att bibehålla svenska företags konkurrenskraft kommer reduktionsnivåerna sänkas till 6 procent för bensin och diesel. Den nya lägre nivån ska gälla under mandatperioden och gör att en liter diesel blir ungefär 5,50 kronor billigare för konsumenten redan 2024, jämfört med om reduktionsplikten behållits på beslutad nivå för detta år.