Om regeringens prioritering: Hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård håller hög kvalitet men står inför ett flertal utmaningar som regeringen fokuserar på att lösa. Det handlar bland annat om att det finns stora geografiska skillnader i tillgänglighet och kvalitet, och att vårdköerna måste kortas. Det behövs särskilda satsningar för att öka tillgängligheten i hela landet, också på landsbygder och i glesbygder. Att öka kunskapen om diagnostisering, vård och behandling av sjukdomar som främst drabbar flickor och kvinnor, liksom forskning på området, är en förutsättning för att uppnå en jämlik vård. Kvinnor ska inte behöva acceptera att det är normalt att leva med smärta. Det är en avgörande fråga om grundläggande jämställdhet.

Den psykiska ohälsan – inte minst bland många unga – ökar på ett djupt oroande vis. Barn och unga ska inte behöva vänta i kö för att få den hjälp de behöver. Föräldrar ska inte lämnas ensamma med sin oro och förtvivlan.

Ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården

Svensk hälso- och sjukvård håller hög kvalitet och uppföljningar visar på goda medicinska resultat, att patienter överlag är nöjda med kvaliteten och att förtroendet för hälso- och sjukvården är högt. Samtidigt utmanas den höga kvaliteten av långa vårdköer, ett otillräckligt antal vårdplatser och ojämlikhet mellan olika delar av landet. Att säkra att fler i Sverige får den vård de behöver i tid är en av regeringens viktigaste uppgifter på hälso- och sjukvårdspolitikens område.

Ökat statligt ansvar

Regeringens reformer strävar mot en hälso- och sjukvård där staten tar ett större ansvar jämfört med i dag. Regeringen vill möjliggöra en organisation som har förutsättningarna att ge en god och jämlik vård till hela befolkningen och som har patienten i fokus. Det handlar bland annat om möjligheterna att långsiktigt införa ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården och att införa en nationell vårdförmedling som ska korta köerna. Det handlar också om införandet av en gemensam digital infrastruktur inom hälso- och sjukvården, en nationell plan för säkrad kompetensförsörjning och nationella planer för förlossningsvården och för att eliminera bristen på vårdplatser. Regeringen arbetar vidare med hur ett statligt huvudmannaskap för den personliga assistansen kan se ut och införas.

Stärkt äldreomsorg genom medicinsk kompetens

Regeringen stärker hälsan inom äldreomsorgen, bland annat genom stärkt medicinsk kompetens i kommunerna. Den kommunala hälso- och sjukvården möter många äldre patienter, en utredning ska därför lämna förslag på en ordning som ger kommuner möjlighet att anställa läkare. Demensstrategin från 2018 ska uppdateras och en anhörigsatsning ska stödja anhöriga till långvarigt sjuka, bland annat genom en kontaktperson. Särskilt stöd ska ges till anhöriga som är barn.

Ökad folkhälsa genom förebyggande arbete

Ofrivillig ensamhet, brist på gemenskap och för lite rörelse är allvarliga folkhälsoproblem som medför negativa konsekvenser för människors hälsa och välmående. Bland regeringens prioriteringar finns reformer som syftar till att stärka det förebyggande arbetet och betona vikten av fysisk och psykisk hälsa. Att stärka den psykiska hälsan och suicidpreventionen prioriteras som ett led i folkhälsoarbetet, inte minst för unga. Regeringen avser därför att ta fram en nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. Regeringen genomför också en flerårig gemenskapssatsning som ska förebygga och bryta ofrivillig ensamhet och isolering. Detta är viktigt då ensamhet kan leda till såväl psykiska som fysiska sjukdomar och kosta både mänskligt lidande och stora vårdresurser. Regeringen kommer även införa ett fritidskort som ska erbjuda barn och unga ett brett utbud av fritidsaktiviteter. Det handlar om att erbjuda alla barn och unga möjligheter till gemenskap och aktivitet.

Mer jämlik vård i hela landet

Reformerna syftar tillsammans till målsättningen att Sverige ska ha en mer tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård i hela landet. Det ska inte spela roll vilken region eller kommun man bor i – hälso- och sjukvården ska finnas där för patientens bästa. Med tydligare statlig styrning och uppföljning kan målet om att ge erbjuda en god hälsa och en vård på lika villkor till hela befolkningen nås.