Om regeringens prioritering: EU-samarbetet

För 30 år sedan röstade svenska folket ja till EU. Ja till att bli en del av Europas gemenskap för fred, frihet och demokrati. Det har gjort Sverige rikare och friare. På året 30 år efter folkomröstningen om EU gick Sverige med även i Nato. Medlemskap i EU och i Nato har nog aldrig varit viktigare. För världen förändras nu i snabb takt – politiskt, ekonomiskt och militärt. Och allt oftare når världens konflikter också  Europa.

När vår tids stora frågor är gränsöverskridande krävs också gränsöverskridande svar. Kriget. Kriminaliteten. Klimatet. Och konkurrenskraften. Fyra ord som bra summerar varför vi måste arbeta tillsammans.

Kriget

Det ryska anfallskriget mot Ukraina är inne på sitt fjärde år, där Ryssland backas upp av andra auktoritära stater, med vapen och soldater. Parallellt med kriget i Ukraina gör Ryssland allt de kan för att inifrån destabilisera EU och dess grannländer. Europas länder behöver därför ta större ansvar för sin säkerhet. Var och en och tillsammans, och hela den europeiska försvarsindustrin behöver stärkas.

I Sverige görs historiska satsningar på både militärt och civilt försvar. För att begränsa Rysslands inflytande har regeringen drivit på för sanktioner mot den ryska skuggflottan, mot rysk flytande naturgas och för att ge avkastningen från frysta ryska tillgångar till Ukraina.

Samtidigt behöver EU reformeras för att ta emot nya medlemmar, som Ukraina. Nya medlemmar ska uppfylla kraven. EU-medlemskap ska vara en kvalitetsstämpel, som visar att man står upp för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Och att man tillhör den europeiska värdegemenskapen.

Kriminaliteten

50 procent av gängmedlemmarna är inte EU-medborgare. Och 70 procent av gängen i EU är verksamma i minst tre länder. Regeringen anser att Europol bör få en starkare roll för att stödja medlemsländerna i kampen mot den organiserade brottsligheten och mer samarbete behövs över gränserna för att beslagta och förverka kriminellas tillgångar och statusprylar.

Kontroll över migrationen är också grundläggande för att bekämpa den organiserade brottsligheten. I Sverige har politiken lagts om och Sverige ser i år ut att få den lägsta asylinvandringen sedan 1997.

Men trycket mot övriga Europa är fortsatt högt och därför behöver mer göras. Det finns nu en enighet i Europeiska rådet om vikten av en stram invandringspolitik. Migrationspakten är en bra grund men den löser inte allt. Regeringen arbetar för att EU ska använda fler verktyg för att bemöta den irreguljära migrationen och för att öka återvändandet bland de som fått avslag. 

Konkurrenskraften 

Att konkurrenskraften kommit högt upp på EU:s agenda är en stor svensk seger. Regeringen anser att det behövs en starkare inre marknad med färre hinder, i synnerhet för tjänstesektorn och den digitala ekonomin. En fördjupad och förbättrad kapitalmarknad, gärna med de svenska reformerna som förebild. Det behövs även mer fossilfri energi, fler världsledande universitet och mer spetsforskning, en stark frihandelsagenda och mindre byråkrati.

För att klara det måste de frågor som är viktiga för hela Europa också bäras av varje enskilt medlemsland. Fokus behöver vara på långsiktiga nationella reformer, inte på kortsiktiga europeiska regleringar.

Klimatet

Sverige och EU har tagit en ledande roll i den gröna omställningen genom bindande klimatmål och lagstiftning som effektivt styr mot minskade utsläpp. Inte minst genom världens mest ambitiösa klimatpaket, Fit for 55. 

Nu måste också företagen ges rätt verktyg för att kunna ställa om. I grund och botten handlar även det om att stärka konkurrenskraften. En effektiv klimatpolitik går hand i hand med näringslivet.

Det som gäller i Sverige gäller också i EU: Snabbare tillståndsprocesser. Fler incitament för ny teknik. Inte minst för negativa utsläpp genom infångning av koldioxid, så kallad bio-CCS. Sverige har jobbat hårt för att få Bryssel att förstå vikten av att värna skogens roll i omställningen. 

Men framför allt behövs mer fossilfri, pålitlig och prisvärd el. I många länder består den uppgiften främst i att fasa ut fossila bränslen. I Sverige handlar det om att bygga vidare på vårt nästintill fossilfria elsystem och välkomna alla fossilfria kraftslag. Regeringen tar flera konkreta steg mot nästa svenska kärnkraftsprogram.