Brottmålsärenden

Abolition

Abolition betyder antingen att förundersökning inte får inledas i ett visst brott eller att ett åtal för ett visst brott inte får väckas vid domstol.

Abolition beslutas av regeringen enligt 12 kap. 9 § andra stycket regeringsformen.

Under 1900-talet har ett fåtal ansökningar om abolition ingivits. Ett exempel där abolition beviljats är de s.k. Spanienkämparnas återkomst till Sverige efter spanska inbördeskrigets slut 1938. Då utfärdades ett cirkulär (SFS 38 nr 623) till rikets domstolar samt åklagar- och polismyndigheter om eftergift av åtal för brott mot 1937 års lag angående åtgärder för att förhindra frivilligas deltagande i inbördeskriget i Spanien.

Ett annat exempel på abolition är regeringens beslut på 1960-talet avseende kvinnor som utförde aborter i Polen.

Nåd i brottmål

Regeringen får enligt regeringsformen, en av grundlagarna, genom nåd befria någon från en brottspåföljd eller mildra påföljden. Nåd är till för undantagssituationer. Det är regeringens sak att avgöra i varje enskilt fall om nåd ska beviljas eller inte. Det finns alltså ingen rätt till nåd.

Läs mer om nåd i brottmål

• Omvandling av fängelse på livstid

Livstidsdömda kan ansöka om att få livstidsstraffet omvandlat till ett tidsbestämt straff, vid Örebro tingsrätt. En ansökan om omvandling av livstidsstraff får göras av den dömde (eller av Kriminalvården om det finns särskilda skäl) när han eller hon har avtjänat minst tio år av straffet.

Omvandling av fängelse på livstid, Sveriges domstolars webbplats

Utlandsdömda

Den alltmer internationaliserade brottsligheten har medfört att allt fler svenska medborgare döms till långa fängelsestraff utomlands. Verkställigheten av sådana straff kan överföras till Sverige enligt lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom, vilket innebär att personen därefter får avtjäna straffet i Sverige. Det kan i vissa fall röra sig om så långa fängelsestraff som upp till 40-50 års fängelse.

Det andra landet ställer ofta som krav för att gå med på att straffverkställigheten överförs till Sverige, till exempel att straffet inte får omvandlas av de svenska myndigheterna.

Utvisning på grund av brott

Den som har utvisats på grund av brott kan ansöka hos Migrationsverket om uppehållstillstånd och upphävande av utvisningsbeslutet. Möjligheterna till ny prövning är dock starkt begränsade. Regeringen kan inte längre pröva ansökningar om uppehållstillstånd för den som har utvisats på grund av brott och om upphävandet av sådana utvisningsbeslut.

Migrationsverkets webbplats

Åtalstillstånd

Det svenska rättsväsendet har stora möjligheter att utreda och döma även för brott som har begåtts utanför Sveriges territorium. Till följd av denna utsträckta domsrätt krävs det i vissa fall att regeringen eller Riksåklagaren fattar beslut om att svensk åklagare får väcka åtal för brottet vid svensk domstol.

Kravet på tillstånd motiveras med att det i vissa fall - ur en internationell synvinkel - kan vara olämpligt eller rent av skadligt om svenska myndigheter åtalar för brott utan att ha fått ett sådant åtalstillstånd beviljat av regeringen eller Riksåklagaren.

De bestämmelser som finns innebär att det krävs särskilt åtalsförordnande även beträffande vissa brott inom riket, nämligen vissa brott på utländskt fartyg eller luftfartyg, samt som huvudregel generellt för brott begångna utomlands (se 2 kap. 5 och 5 a §§ brottsbalken samt förordningen (1993:1467) om bemyndigande för Riksåklagaren att förordna om väckande av åtal i vissa fall).

Regeringen kan vidare besluta att svensk åklagare får väcka åtal vid svensk domstol om någon bryter mot den gravfrid som har utlysts vid vraket efter passagerarfartyget Estonia, se lagen (1995:732) om skydd för gravfriden vid vraket efter passagerarfartyget Estonia.

Även i andra fall kan det krävas ett tillstånd från regeringen för att väcka åtal. Ett exempel där regeringen meddelat ett sådant tillstånd är regeringens beslut i november 2001 om tillstånd att väcka åtal för ofredande av Hans Majestät Konungen.