Nationella rådet mot ålderism
Publicerad
En stor andel äldre upplever ålderism i sin vardag. Detta för med sig betydande konsekvenser för den enskilde som drabbas, för gruppen och för samhället i stort. Därför beslutade regeringen i maj 2026 om att inrätta ett nationellt råd mot ålderism. Rådet ska bidra till arbetet med att identifiera och motverka ålderismen.
-
Nationella rådet mot ålderism
Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
-
– I det nationella rådet mot ålderism vill jag bidra med mina kunskaper i ämnet och mina möjligheter till opinionsbildning, säger Amelia Adamo.
Foto: Magnus Liljeskog/Regeringskansliet
-
– Jag vill bidra med alla de röster jag fått till mig under mina år som programledare för program med och för äldre och all klokskap som förmedlats till mig. Jag vill även bidra med mina erfarenheter som generalsekreterare för Bris där vi aktivt drev viktiga frågor för att förändra förutsättningar för barn och unga, säger Kattis Ahlström.
Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
-
– Sverige behöver bli bättre på att ta vara på kompetens oavsett ålder och jag ser fram emot att bidra med min samlade erfarenhet som chef både i staten och det privata näringslivet. Som ordförande för Familjen Kamprads stiftelse driver jag dessutom dagligen frågor som rör just livskvalitet för äldre. Genom detta breda nätverk och tvärsektoriella perspektiv vill jag tillföra konkreta verktyg för att minska åldersdiskrimineringen, säger Kristina Alsér.
Foto: Magnus Liljeskog/Regeringskansliet
-
– I min roll som chefsrekryterare är ålderism ständigt aktuellt. Jag hoppas kunna ge min syn på lösningar och tillvägagångsätt för att få till en förändring i vårt samhälle, säger Fredrik Hillelson.
Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
-
– Jag vill komma med idéer och förslag på hur vi konkret kan motverka ålderdomen i Sverige. Det är en poäng i att visa på de "goda exemplen”, där det inte förekommer någon ålderism, säger Artur Ringart.
Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
-
– Jag vill bidra med arbets- och näringslivsperspektivet på ålderism. Efter drygt 25 år som toppledare i svenskt näringsliv har jag på nära håll sett hur ålder fortfarande alltför ofta behandlas som en riskfaktor istället för en strategisk tillgång. Förutfattade meningar, omedvetna fördomar och gamla föreställningar om potential, drivkraft och förändringsförmåga påverkar fortfarande hur människor rekryteras, utvecklas och värderas på arbetsmarknaden. Jag vill bidra med erfarenheter, perspektiv och kunskap som kan hjälpa till att flytta samtalet från välvilja till verklig förändring, säger Aaron Kroon.
Foto: Magnus Liljeskog/Regeringskansliet
-
– Jag vill bidra med min mer trettioåriga långa erfarenhet av både bygga upp företaget Hemfrid och också kämpa för RUT-avdraget. RUT-reformen har gjort det möjligt för ett företag som Hemfrid att både erbjuda anställningar för äldre på deras villkor, men också erbjuda service och bra livskvalitet till äldre kunder så att man kan bo kvar hemma längre även när hälsan sviktar. Vi vet vilka behov och tjänster just äldre efterfrågar, säger Monica Lindstedt.
Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
-
– Jag hoppas att mitt starka engagemang för ämnet, tillsammans med de insikter jag samlat på mig genom många års fokuserat arbete, kan komma till nytta. Jag är också övertygad om att den samlade erfarenheten och de olika perspektiv som gruppen bidrar med kommer att skapa nya insikter, nya möjligheter och tillföra stora mängder positiv energi i förändringsarbetet, säger John Mellkvist.
Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
-
– Min förhoppning är att kunna bidra med forskningsbaserad kunskap om arbetsmarknadens funktionssätt, särskilt om hur regelverk, incitament och diskriminering påverkar seniorers möjligheter att arbeta längre. Det kan ge underlag för att utveckla effektiva och evidensbaserade åtgärder mot ålderism, säger Per Skedinger.
Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
-
– Jag vill bidra med perspektiv från arbetslivet och med de insikter jag samlat genom många års dialog med ledare, arbetsgivare och människor i olika skeden av arbetslivet. I de mötena ser jag varje dag hur arbetslivet förändras, vilka möjligheter det skapar och vilka strukturer som riskerar att hålla utvecklingen tillbaka. Vi lever längre, arbetar längre och behöver utveckla ett arbetsliv som bättre speglar hur människor faktiskt lever, lär och vill bidra. Jag hoppas kunna bidra till konkreta förslag som stärker människors möjligheter, bidrar till en mer hållbar kompetensförsörjning och stärker Sveriges framtida konkurrenskraft, säger Marie Thorslund.
Foto: Bodil Bergman Hughes
-
– I Sverige i dag lever generationer intill varandra, inte med varandra. Det vill jag ändra på genom att bygga broar där den yngre och äldre generationen möter varandra igen, säger Jonas Uhlbäck.
Foto: Magnus Liljeskog/Regeringskansliet
-
– Jag vill bidra med ett samhällsekonomiskt perspektiv på ålderism. För mig handlar frågan inte bara om diskriminering, utan också om produktivitet, kompetensförsörjning och Sveriges långsiktiga tillväxt. Jag hoppas kunna bidra med analys, erfarenheter och ett bredare ekonomiskt perspektiv för att skapa ett arbetsliv där erfarenhet ses som en tillgång och där fler kan arbeta längre på egna villkor, säger Shoka Åhrman
Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
– Ålderism är när äldre möts av stereotypa föreställningar, strukturer och normer som i praktiken begränsar deras möjligheter. Trots att det i samhället ska råda likabehandling. Det är en olycklig situation som bara kommer att förvärras om vi inte tar tag i det nu, givet en ökande andel äldre i befolkningen. Jag är glad att vi samlat några av Sveriges mest framgångsrika forskare, företagsledare och medieprofiler till rådet, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.
Ålderism gör att äldres kompetens, erfarenhet och potential inte nyttjas till fullo. Förutom att det är negativt för den enskilde, är det skadligt för Sverige. Ett samhälle som tar tillvara kompetens i alla åldrar stärker både individens möjlighet att delta fullt ut i arbetslivet och Sveriges konkurrenskraft. Därför är det avgörande att arbetsgivare har kunskap och verktyg för att förebygga ålderism och främja senior arbetskraft.
Genom att inrätta ett nationellt råd mot ålderism skapar regeringen förutsättningar för en kontinuerlig dialog mellan regeringen, forskningen och andra aktörer om hur ålderism kan synliggöras och motverkas.
Rådet ska bidra till att arbetet bedrivs mer samordnat, långsiktigt och effektivt, med det tydliga målet att bryta ålderismen i samhället och stärka ett arbetsliv där kompetens värderas oavsett ålder.
Dela dina upplevelser, idéer och tankar om ålderism
Här kan du fylla i dina upplevelser, idéer och tankar kopplat till ålderism. Observera att du inte ska inkludera personuppgifter som namn, personnummer, adress, sjukdomshistorik, namn på arbetsplats eller liknande som kan knytas till din person. Informationen du skickar in blir en allmän handling och kan lämnas ut. Av säkerhetsskäl öppnar vi inte länkar. Skriv därför in all information som du vill ge till oss i textrutan och hänvisa inte med en länk till information som ligger på en webbsida. Vi kommer att samla ihop den information som lämnas till oss för att få bättre förståelse för ålderismen i samhället. Samlat kommer det här kunna ge oss bättre underlag för att nå syftet med Ålderismrådet; Rådet ska bidra till att arbetet bedrivs mer samordnat, långsiktigt och effektivt, med det tydliga målet att bryta ålderismen i samhället.
Genvägar
Deltagare i det nationella rådet mot ålderism
- Amelia Adamo
- Kattis Ahlström
- Kristina Alsér
- Fredrik Hillelson
- Aaron Kroon
- Monica Lindstedt
- John Mellkvist
- Artur Ringart
- Per Schlingmann
- Peter Siepen
- Per Skedinger
- Ingmar Skoog
- Marie Thorslund
- Jonas Uhlbäck
- Shoka Åhrman
