Statens offentliga utredningar från Justitiedepartementet

EU:s förordning om terrorism­innehåll på internet – frågan om behörig myndighet SOU 2021:76

Publicerad 01 oktober 2021

Delbetänkande av Utred­ningen om behörig myndig­het och lämpliga sanktioner enligt EU:s förord­ning om att hantera spridning av terrorism­innehåll online.

Ladda ner:

• EU:s förordning om terrorisminnehåll på internet – frågan om behörig myndighet, SOU 2021:76 (pdf 4 MB)

EU har antagit en förord­ning om åtgärder mot spridning av terrorism­inne­håll på internet (Europa­parla­mentets och rådets förord­ning (EU) 2021/784 av den 29 april 2021 om åtgärder mot spridning av terrorism­innehåll online). Förord­ningen inne­håller flera nyheter. Bland annat införs en möjlig­het för behöriga myndig­heter i medlems­staterna att utfärda avlägsnande­order mot värd­tjänst­leveran­­törer. En avlägsnande­order inne­bär att en värd­tjänst­leveran­­tör måste avlägsna terrorism­innehåll eller göra sådant inne­håll oåtkomligt i samtliga medlems­stater inom en timme från det att leveran­tören mottog ordern. Andra upp­gifter som följer av förord­ningen är att de behöriga myndig­heterna ges möjlig­het att granska avlägsnande­order som berör den egna medlems­staten, att kontrol­lera att en värd­tjänst­leverantör som är expo­nerad för terrorism­innehåll vidtar specifika åtgärder och att besluta om sank­tioner vid över­trädelse av förord­ningen.

Förord­ningen förut­sätter att samarbetet utvecklas mellan medlems­staterna respek­tive mellan medlems­staterna och Europol.

Förord­ningen ställer krav på att rätten till ett effek­tivt rätts­medel till­godo­ses i medlems­staterna. Det innebär till exempel att en avlägsnande­order ska kunna över­klagas till domstol i den medlems­stat där orden utfärdats.

Det framgår även att tillämp­ningen av förord­ningen inte ska med­föra någon ändring av skyldig­heten att respek­tera de rättig­heter, friheter och principer som avses i artikel 6 i EU-fördraget eller påverka de grund­läggande prin­ciper som rör yttrande- och informations­frihet, inbegripet mediernas frihet och mångfald. Det senare inne­bär bland annat att material inte ska anses vara terrorism­innehåll om det sprids till allmän­heten i utbildnings­syfte, journa­listiskt syfte, konst­närligt syfte, forsk­nings­syfte eller i syfte att förhindra eller bekämpa terrorism. Det omfattar inte heller material som ger uttryck för pole­miska eller kontro­versi­ella åsikter inom ramen för den offent­liga debatten.

Utredningens uppdrag är att ta ställning till om Polis­myndig­heten eller Säker­hets­polisen bör utses till behörig myndig­het i Sverige, att föreslå vilka sank­tioner som ska aktuali­seras vid över­trädelser av förord­ningen och att i övrigt lämna nöd­vändiga författnings­förslag.

Utred­ningen har i denna del haft att överväga om Polis­myndig­heten eller Säkerhets­polisen ska utses till behörig myndig­het. Det finns enligt utred­ningen skäl som talar både för och emot att utse respek­tive myndig­het. Utred­ningen menar samman­taget att över­vägande skäl talar för att Polis­myndig­heten är mest lämplig för upp­draget och föreslår därför att regeringen utser Polis­myndig­heten till behörig myndighet enligt förord­ningen.

Uppdraget i övrigt ska redo­visas senast den 15 april 2022.