Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2025
Publicerad
Ladda ner:
Utgångspunkten för regeringens riktlinjebeslut är det av riksdagen
beslutade målet för statsskuldspolitiken. Målet är att statens skuld ska
förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras, samtidigt som
risken i förvaltningen beaktas, och att förvaltningen ska ske inom ramen
för de krav som penningpolitiken ställer.
Statsskulden ökade som andel av BNP (bruttonationalprodukten) under
2023. Statsskulden väntas fortsätta att öka som andel av BNP i början av
prognosperioden för att minska 2026–2027. Även i absoluta tal väntas
statsskulden initialt öka. Statsskulden minskar sedan i miljarder kronor
2027.
Riktlinjebeslutet för 2025 innebär följande förändringar i styrningen
jämfört med föregående år:
• Riksgäldskontoret ska fortsätta emittera realobligationer men den
utstående stocken ska minska successivt. Vid utgången av 2029 ska
realskulden uppgå till en målnivå på ca 80 miljarder kronor (nominellt
belopp utan inflationskompensation).
• Löptiden ska mätas som genomsnittlig räntebindningstid.
• I riktlinjepunkt 24 ändras ”skuldandelar” till ”sammansättning”.
Statsskuldens sammansättning ska styras mot att
• den reala kronskulden ska minska successivt och uppgå till en målnivå
på ca 80 miljarder kronor vid utgången av 2029,
• valutaskulden (dvs. valutaexponeringen) ska fortsätta att avvecklas
successivt och anta riktvärdet noll från och med (den 1 januari) 2027,
• den nominella kronskulden ska fortsätta att utgöra resterande del av
statsskulden efter real kronskuld och skuld i utländsk valuta.
Löptiden (i termer av genomsnittlig räntebindningstid) för statsskulden
ska fortsätta att styras mot 3,5–6 år.
Till grund för detta riktlinjebeslut ligger bl.a. Riksgäldskontorets förslag
till riktlinjer samt anpassningar till lagen (2022:1568) om Sveriges
riksbank.
I samband med beredningen inför regeringens riktlinjebeslut har
Riksbanken fått möjlighet att yttra sig över Riksgäldskontorets förslag.
Riksbanken har inga invändningar.
Regeringens riktlinjebeslut för 2025 överensstämmer i huvudsak med
Riksgäldskontorets förslag.
X