Pressmeddelande från Socialdepartementet

Kriminalvården ska få ett utökat ansvar för intagnas hälso- och sjukvård

Publicerad 10 september 2026

(Ny version) Regeringen tillsätter en utredning som ska föreslå hur Kriminalvården kan ges ett utökat ansvar för att säkerställa intagnas rätt till viss hälso- och sjukvård, i enlighet med Trygghetsberedningens bedömning om att Kriminalvården bör bedriva hälso- och sjukvård som har effekt på risken att återfalla i brott.

Utredningen ska också lämna förslag på hur samverkan mellan Kriminalvården, hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan stärkas, samt hur NAV-verksamheten kan säkerställas när beläggningen ökar. Syftet är att fler intagna ska få vård och behandling i rätt tid och att vården ska bli mer sammanhållen.

– Den som är frihetsberövad ska inte hamna mellan stolarna i ett slags ingenmansland när det gäller vård och behandling. En väl fungerande hälso- och sjukvård i Kriminalvården är viktig både för den enskildes hälsa och för möjligheterna att bryta en kriminell livsstil. Därför behöver vi tydliggöra ansvaret för vilken vård som kan ges av Kriminalvården, och hur vården kan bli mer tillgänglig och sammanhållen, säger socialminister Jakob Forssmed.

Många intagna har stora behov av vård, till exempel på grund av psykisk ohälsa, skadligt bruk eller beroende. I dag är det regionerna som har ansvar för att erbjuda hälso- och sjukvård till intagna. I praktiken är det dock svårt för regionerna att erbjuda vård till personer som är frihetsberövade. Säkerhetskrav, transporter och behov av samordning mellan flera aktörer kan försvåra vårdinsatser och leda till att behandlingar försenas eller blir svårare att genomföra. Detta gäller bland annat vissa insatser vid psykisk ohälsa samt behandling mot skadligt bruk och beroende, tillstånd som är vanliga bland intagna hos Kriminalvården. Skillnaden mellan vilken vård man får beroende på om man döms till fängelse eller rättspsykiatrisk vård är betydande, trots att behoven kan vara snarlika.

Utredaren ska därför bland annat analysera huvudmannaskapet och lämna förslag på hur Kriminalvården mest effektivt kan säkerställa relevant hälso- och sjukvård för intagna, vilken hälso- och sjukvård som Kriminalvården då ska ges ett utökat ansvar för, och hur ett sådant utökat ansvar för intagnas rätt till hälso- och sjukvård ska finansieras. Målet är att säkerställa att intagna får den vård de behöver under tiden i häkte eller anstalt.

Utöver hälso- och sjukvård finns inom Kriminalvården vid varje anstalt och häkte också en nämnd för andlig vård (NAV). Beläggningen inom Kriminalvården är ansträngd, då antalet klienter har ökat inom samtliga verksamhetsgrenar, både i häkte och anstalt men även i frivård och transportverksamhet. Utredaren ska därför också göra en särskild översyn av NAV-verksamheten och dess förutsättningar för att säkerställa en välfungerande verksamhet när beläggningen, särskilt av barn, hos Kriminalvården ökar kraftigt.

Uppdraget ska redovisas senast den 29 februari 2028.

Beslut om utredare

Regeringen har beslutat att utse överdirektör Caroline Oredsson till särskild utredare i utredningen En stärkt hälso- och sjukvård inom Kriminalvården.