Regeringen föreslår skärpta regler för unga lagöverträdare och att straffbarhetsåldern sänks till 14 år
Publicerad
Regeringen har lämnat en ny proposition om skärpta regler för unga lagöverträdare till riksdagen. Förslagen innebär bland annat att straffbarhetsåldern sänks till 14 år för allvarliga brott och att ungdomsreduktionen minskas kraftigt för lagöverträdare under 18 år. Sänkningen av straffbarhetsåldern ska vara tidsbegränsad och gälla under fem år.
Allt fler unga som begår allvarliga brott har kopplingar till kriminella nätverk. Samtidigt har de som misstänkts för dödliga skjutningar blivit allt yngre över tid. Som en del av regeringens omläggning av kriminalpolitiken föreslår regeringen nu flera skärpningar för unga lagöverträdare.
De huvudsakliga syftena är att stärka skyddet för samhället, ge brottsoffer upprättelse och att säkerställa att trovärdigheten för det straffrättsliga systemet upprätthålls. Förslagen innebär även att man tar ett tydligare ansvar för barn som begår allvarliga brott, så att de ges bättre förutsättningar att bryta en kriminell bana.
– Det finns ett stort behov av att göra om ordningen för barn som begår allvarliga brott. I dag lyckas vi varken skydda samhället från livsfarligt våld eller hjälpa barn att bryta destruktiva mönster. Dessutom får alltför många brottsoffer en alldeles för svag upprättelse. Nu startar vi om hela systemet med rimligare straff och med fokus på säkerhet och rehabilitering av barn och unga. Samtidigt krävs en kraftfull mobilisering i hela samhället – inte minst socialtjänsten, skolan och polisen – för att tillsammans förebygga och förhindra att barn överhuvudtaget dras in i allvarlig brottslighet, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Sänkt straffbarhetsålder för allvarliga brott
Regeringen föreslår att straffbarhetsåldern sänks från 15 till 14 år för brott med minimistraff om minst fyra års fängelse. Det gäller brott som till exempel mord, grov våldtäkt, människorov och grovt vapenbrott. Förslaget innebär att barn som fyllt 14 år kan dömas till en påföljd för brott. Den sänkta straffbarhetsåldern ska gälla under en period om fem år och därefter utvärderas.
Minskad ungdomsreduktion för unga lagöverträdare under 18 år
Den straffrabatt, så kallad ungdomsreduktion, som i dag ges till barn mellan 15 och 17 år ska enligt förslaget minskas kraftigt. Det innebär att straffen i många fall blir längre än i dag, särskilt vid allvarlig brottslighet. Det högsta straff som kan dömas ut för brott som har begåtts före 18 års ålder höjs samtidigt från 14 till 18 års fängelse. Syftet är att ge domstolarna bättre möjlighet att anpassa straffen vid mycket allvarlig brottslighet.
Ungdomsreduktion tas bort för unga myndiga
För personer som har fyllt 18 år men ännu inte har fyllt 21 år avskaffas ungdomsreduktionen helt. Unga myndiga som begår brott ska därmed som huvudregel behandlas på samma sätt som andra vuxna vid straffmätning och val av påföljd. Ungdomsvård ska endast kunna användas i undantagsfall i de fall brottet begåtts före 18 års ålder men lagöverträdaren har fyllt 18 år vid tidpunkten för domen.
Skärpt ungdomsövervakning
Påföljden ungdomsövervakning skärps för att bli mer ingripande och ge bättre möjligheter att förebygga återfall i brott. Förslagen innebär bland annat:
- att hemarresten utökas med ytterligare en kväll och en natt i veckan,
- en möjlighet för Kriminalvården att förbjuda den dömde från att vistas på en särskilt angiven plats eller inom ett särskilt angivet område, och
- ökad tillsyn från Kriminalvården.
Lagändringarna föreslås, i allt väsentligt, träda i kraft den 10 september 2026.
Presskontakt
Pressekreterare hos justitieminister Gunnar Strömmer
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-126 49 29
e-post till Ebba Koril