Försämrade tillväxtutsikter i spåren av kriget men återhämtningen bedöms fortsätta
Publicerad
Irankriget och stängningen av Hormuzsundet har drivit upp globala energipriser och försämrat tillväxtutsikterna i Sverige och omvärlden. Den pågående återhämtningen i svensk ekonomi väntas fortsätta, men i långsammare takt än i prognosen från 2026 års vårproposition. Finansminister Elisabeth Svantesson har presenterat en uppdaterad prognos för den ekonomiska utvecklingen i Sverige.
Ladda ner:
Prognoser för BNP och sysselsättning 2026 har reviderats ned. Finansdepartementets bedömning är att lågkonjunkturen blir mer utdragen än den prognos som gjordes i april.
Osäkerhet kring geopolitik och handelspolitik fortsätter göra avtryck. Högre energipriser bidrar till högre inflation i omvärlden och i Sveriges närområde syns ett försvagat förtroende bland hushåll och företag. En lägre efterfrågan i omvärlden väntas påverka svensk export, och den globala osäkerheten har ökat inflationsriskerna även i Sverige. Tack vare låga inflationsutfall och sänkt matmoms väntas dock KPIF-inflationen bli låg 2026.
– Irankriget har bidragit till stor osäkerhet i världsekonomin och skapat utbudsstörningar. Det får effekter för svensk ekonomi, även om vi har ett bättre utgångsläge än många andra länder tack vare vår låga statsskuld och vårt relativt låga beroende av fossil energi. Hittills har tillväxten tappat lite fart, men svensk ekonomi väntas fortfarande ha högre tillväxt 2026 än både USA och snittet i euroområdet. Vi har beredskap för att vidta fler åtgärder för att stötta ekonomin om läget förvärras, säger finansminister Elisabeth Svantesson.
Presskontakt
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-108 90 82
e-post till Klara Söderberg
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Mobil 076-773 48 17
e-post till Dalila Alibasic