Pressmeddelande från Justitiedepartementet

Regeringen föreslår sänkt straffbarhetsålder för allvarliga brott och skärpta regler för unga lagöverträdare

Publicerad 16 april 2026

Regeringen har i dag överlämnat propositionen Skärpta regler för unga lagöverträdare till riksdagen. I propositionen föreslås bland annat att straffbarhetsåldern under en femårsperiod sänks till 13 år för allvarliga brott och att ungdomsreduktionen minskas kraftigt för lagöverträdare under 18 år. Samtidigt ger regeringen Brottsförebyggande rådet i uppdrag att följa upp hur regleringen om sänkt straffbarhetsålder tillämpas och vad den innebär för de barn som berörs.

Ladda ner:

• Presentationsbilder från pressträff den 16 april 2026 om skärpta regler för unga brottslingar (pdf 126 kB)

Allt fler unga som begår allvarliga brott har koppling till kriminella nätverk och de som är misstänkta i samband med dödliga skjutningar har blivit yngre över tid. Som en del av regeringens omläggning av kriminalpolitiken har reglerna för unga lagöverträdare därför setts över i skärpande riktning.

De huvudsakliga syftena med de förslag som nu lämnas är att stärka skyddet för samhället, ge brottsoffer upprättelse och att säkerställa att trovärdigheten i det straffrättsliga systemet upprätthålls samtidigt som man tar ett tydligare ansvar för barn som begår allvarliga brott, så att de ges bättre förutsättningar att bryta en kriminell bana.

– Det finns ett stort behov av att göra om systemet för barn som begår brott. Det är en realitet att vi i dag varken lyckas skydda samhället från livsfarligt våld, ge brottsoffer upprättelse eller hjälpa barnen att bryta en destruktiv bana. Därför skärper vi reglerna för unga som begår brott. Parallellt med detta måste det ske en rejäl mobilisering av det sociala systemet, så att vi kan förebygga och förhindra att barn överhuvudtaget dras in i allvarlig brottslighet, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Sänkt straffbarhetsålder för allvarliga brott

Straffbarhetsåldern sänks till 13 år för brott med minimistraff om minst fyra års fängelse. Det gäller till exempel mord, grov våldtäkt, människorov och grovt vapenbrott. Förslaget innebär att barn som fyllt 13 år kan dömas till en påföljd för brott. Den sänkta straffbarhetsåldern ska gälla under en period om fem år och därefter utvärderas.

Skärpta straff för unga lagöverträdare under 18 år

Den straffrabatt, så kallad ungdomsreduktion, som i dag ges till barn mellan 15 och 17 år ska minskas kraftigt enligt regeringens förslag. Det innebär att straffen i många fall blir längre än i dag, särskilt vid allvarlig brottslighet. Samtidigt höjs det högsta tillåtna straffet för brott som någon har begått innan han eller hon fyllt 18 år från fängelse i 14 till 18 år, för att ge domstolarna bättre möjlighet att anpassa straffen vid mycket allvarlig brottslighet.

Avskaffad ungdomsreduktion för unga myndiga

För personer som har fyllt 18 år men ännu inte har fyllt 21 år tas ungdomsreduktionen bort helt. Det innebär att unga myndiga som begår brott ska behandlas enligt samma principer som andra vuxna, både vid straffmätning och val av påföljd. Ungdomsvård ska endast kunna användas i undantagsfall i de fall brottet begåtts före 18 års ålder men lagöverträdaren har fyllt 18 år vid tidpunkten för domen.

Skärpt ungdomsövervakning

Påföljden ungdomsövervakning skärps. Förslagen innebär bland annat att hemarresten utökas med ytterligare en kväll och en natt i veckan, möjlighet för Kriminalvården att förbjuda den dömde från att vistas på en särskilt angiven plats eller inom ett särskilt angivet område och ökad tillsyn från Kriminalvården. Syftet är att göra påföljden mer ingripande och trovärdig och samtidigt att den ska vara mer flexibel för att förebygga att den dömde återfaller i brott.

Uppföljning av den särskilda regleringen om sänkt straffbarhetsålder

Regeringen ger Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att följa upp hur den särskilda regleringen om sänkt straffbarhetsålder tillämpas. Uppdraget omfattar både att analysera berörda myndigheters arbete och hur regleringen påverkar de barn som berörs. I uppföljningen ska barns egna erfarenheter tas till vara. Brå ska också, i möjligaste mån, bedöma vilka effekter regleringen har haft på brottsligheten.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 augusti 2026. Brå ska redovisa sitt uppdrag till Regeringskansliet senast den 1 mars 2029.