Ny lag ska underlätta arbetet mot ekonomisk brottslighet
Publicerad
I dag genomförs de flesta ekonomiska transaktioner med hjälp av e-legitimation. Information om hur en person använder sin e-legitimation gör det därför möjligt att spåra misstänkt brottslig verksamhet, som till exempel penningtvätt. Nu ändras lagstiftningen för att underlätta för brottsbekämpande myndigheter att få del av denna information.
I propositionen Uppgiftsskyldighet för vissa e-legitimationsföretag föreslog regeringen att dessa företag ska vara skyldiga att lämna information, som annars omfattas av tystnadsplikt, på begäran av till exempel Polismyndigheten. Syftet är att brottsbekämpande myndigheter på ett effektivare sätt ska få information kring misstänkt brottslig verksamhet. Riksdagen antog förslaget den 1 april, och nu har regeringen utfärdat en ny lag och beslutat en ny förordning.
Banker och andra finansiella företag har redan tidigare varit skyldiga att lämna sådana uppgifter till brottsbekämpande myndigheter som begär det. Detta har dock inte gällt för e-legitimationsföretagen, vilket nu ändras med den nya lagstiftningen. Nu kan till exempel Polismyndigheten vända sig direkt till ett e-legitimationsföretag för att få uppgifter om hur personer använder sin e‑legitimation för att logga in på e‑tjänster, godkänna betalningar eller ansöka om lån.
Den nya lagstiftningen gäller företag som tillhandahåller e-legitimationer som kan användas av privatpersoner i finansiella företags tjänster. I dagsläget är det tjänsterna bank-id, som tillhandahålls av Finansiell ID-teknik BID AB, och Freja plus, som tillhandahålls av Freja eID Group AB.
Lagändringarna träder i kraft 1 maj 2026.
Presskontakt
Pressekreterare hos finansmarknadsminister Niklas Wykman
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-137 89 04
e-post till Victoria Ericsson