Pressmeddelande från Justitiedepartementet

Den största reformen av det svenska straffsystemet sedan brottsbalken infördes

Publicerad 09 april 2026

Regeringen har i dag beslutat om en lagrådsremiss och en proposition som utgör centrala delar i regeringens omläggning av kriminalpolitiken. Det handlar bland annat om förslag om avskaffad mängdrabatt, att hela straffskalan ska komma till användning, dubbla straff för gängkriminella, ett stort antal straffskärpningar och ett nytt straffrättsligt påföljdssystem. Förslagen bygger på Straffreformutredningens betänkande från 2025.

Ladda ner:

• Presentationsbilder från pressträff den 9 april 2026 om ett nytt straffrättsligt påföljdssystem och breda straffskärpningar (pdf 127 kB)

– Regeringen har idag fattat beslut om den största reformen av svenska straffrätten sedan brottsbalken infördes. Nu gör vi det som borde ha gjorts för länge sedan – vi ökar brottsoffers upprättelse, stärker samhällsskyddet och gör svensk straffrätt mer rättvis, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Lagrådsremiss – ett nytt straffrättsligt påföljdssystem 

Dagens mängdrabatt avskaffas

När någon döms för flera brott ska varje brott få större betydelse för det samlade straffet. I dag får tillkommande brott i allmänhet begränsad påverkan, genom så kallade mängdrabatter. Regeringen föreslår att detta tas bort. I stället ska straffvärdet för varje brott som huvudregel läggas till och därefter ska domstolen göra en helhetsbedömning för att resultatet ska vara proportionerligt. Straffvärdet bör minst motsvara summan av straffvärdet för de tre allvarligaste brotten.

Villkorligt fängelse införs och presumtionen mot fängelse tas bort

En central del av reformen är införandet av villkorligt fängelse. Det innebär att domstolen först bestämmer längden på ett fängelsestraff, men att straffet i vissa fall kan göras villkorligt. Villkorligt fängelse ersätter dagens påföljder villkorlig dom och skyddstillsyn och presumtionen mot fängelse. Tilläggssanktioner i form av övervakning, samhällstjänst eller dagsböter kan kopplas till det villkorliga straffet. Vid återfall i brott eller brott mot villkoren kan beslutet om villkorlighet upphävas och straffet behöver då avtjänas i anstalt.

Hela straffskalan ska användas

Regeringen föreslår också att straffvärdet, alltså hur allvarligt ett brott är, ska bedömas på ett mer nyanserat sätt än i dag. Försvårande omständigheter som stor skada, hög grad av fara eller särskild utsatthet ska få ett tydligare genomslag på straffets längd. För många brott innebär det att straffet kommer att hamna högre upp i straffskalan än enligt dagens ordning. Förslaget syftar till att hela straffskalan ska komma till användning, inklusive maximistraffet.

Vissa strafflindringsgrunder slopas

Vissa regler om strafflindring, så kallade billighetsskäl, tas bort. Det gäller bland annat möjligheten att sänka ett straff på grund av hög ålder, dålig hälsa, arbetsrättsliga följder eller att det gått lång tid sedan brottet begicks. Vissa av de här omständigheterna kommer i vissa fall kunna påverka om ett fängelsestraff ska vara villkorligt.  

Den sammantagna effekten av reformen är att väsentligt fler och längre fängelsestraff än i dag kommer att dömas ut.

Lagändringarna föreslås börja gälla den dag regeringen beslutar. Det gör det möjligt att införa reformen i takt med att Kriminalvården expanderar och har förutsättningar att ta emot fler intagna.

Proposition – dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor

Regeringen har också överlämnat en proposition till riksdagen med förslag som är ett led i arbetet med att få på plats ett mer rättvist straffsystem. Propositionen innehåller bland annat förslag om att ett femtiotal straffskalor ska skärpas, att det ska införas en ny straffskärpningsregel för brott med koppling till kriminella nätverk och att det ska bli möjligt att döma till livstids fängelse vid upprepade allvarliga vålds- och sexualbrott. Regeringen föreslår också att presumtionen för häktning ska utvidgas.

– Alldeles för länge har vårt rättssystem tagit för alldeles stor hänsyn till gärningsmannen. Resultatet har ofta blivit låga straff som inte motsvarar brottens allvar. Nu lämnar vi skarpa förslag till riksdagen som ökar brottsoffers upprättelse, trycker tillbaka gängen och ser till att farliga brottslingar sitter inne så att alla skötsamma människor vågar vara ute, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Ny straffskärpningsregel för gängbrott

Organiserad brottslighet är ett av de största hoten mot tryggheten i Sverige. Regeringen föreslår därför en ny straffskärpningsbestämmelse som ska tillämpas vid alla brott med koppling till kriminella nätverk. Samtidigt föreslås en utvidgning av den nuvarande straffskärpnings­bestämmelsen som rör skjutningar och sprängningar på allmän plats, så att den omfattar fler situationer. När straffskärpningsregeln används ska straffvärdet som utgångspunkt bedömas som dubbelt så högt som den annars hade varit.

Skärpta straffskalor för ett femtiotal brott

Propositionen innehåller förslag om att skärpa närmare 50 straffskalor. Det gäller bland annat grov misshandel, grov våldtäkt och andra integritetskränkande brott som inte sällan drabbar kvinnor och barn. Även straffskalor för allvarliga förmögenhets- och välfärdsbrott föreslås skärpas. Det handlar bland annat om grov stöld, grovt bedrägeri, grovt penningtvättsbrott och grovt skattebrott, där minimistraffen föreslås höjas från fängelse i 6 månader till fängelse i 1 år.

Livstids fängelse vid upprepade fall av mycket grova brott

Regeringen föreslår att livstids fängelse ska kunna dömas ut när någon begått flera särskilt allvarliga vålds- eller sexualbrott, även om livstidsstraff inte ingår i straffskalan för de enskilda brotten. Detta ska gälla för synnerligen grov misshandel, grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn.

Utvidgad häktningspresumtion

Presumtionen för häktning vid allvarlig brottslighet föreslås utvidgas till att omfatta grov kvinnofridskränkning, grov fridskränkning och hedersförtryck. Även försök, förberedelse och stämpling till brott med ett minimistraff på fyra års fängelse eller mer ska omfattas av presumtionen.

Syftet är att tydliggöra att personer som misstänks för dessa brott ska vara häktade och därmed förhindrade att fortsätta begå brott, fly eller påverka utredningen av brottet.

Lagändringarna i propositionen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026, vilket är omkring ett och ett halvt år tidigare än utredningens ursprungliga förslag.