Pressmeddelande från Finansdepartementet, Socialdepartementet

Regeringens stora bidragsreform – förslag om bidragstak och aktivitetskrav

Publicerad 17 mars 2026

Regeringen föreslår att ett bidragstak och ett aktivitetskrav införs inom försörjningsstödet. Därmed har regeringen fattat beslut om de sista två propositionerna i den omfattande bidragsreformen som genomförs för att stärka arbetslinjen, bryta utanförskapet och bidragsberoendet.

I dag lever alltför många människor i utanförskap, i form av arbetslöshet, bidragsberoende och utan möjligheter att kunna klara sin egen försörjning. För att bryta detta behöver det bli mer lönsamt att gå från bidrag till arbete och egen försörjning.

Därför går regeringen fram med en omfattande bidragsreform för att stärka arbetslinjen och bryta utanförskapet. Nu har regeringen fattat beslut om de sista två propositionerna i bidragsreformen, dels om ett bidragstak, dels om ett aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd.

– I dag lönar det sig alltför dåligt att gå från bidrag till arbete, i vissa fall lönar det sig inte alls. Det är både rätt och rättvist att det lönar sig mer att arbeta än att leva på bidrag. Med regeringens bidragsreform kommer fler barn se sina föräldrar gå till jobbet, fler människor försörja sig själva och leva på sin lön, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

– Det ska alltid löna sig att arbeta framför att leva på bidrag. Därför är bidragsreformen viktig för att stärka drivkrafterna till egen försörjning. Reformen motverkar utanförskapet, och fler barn kan få se sina föräldrar gå till jobbet, säger arbetsmarknadsminister Johan Britz.

– Att ha ett jobb bidrar till ökad självkänsla både för den enskilde och dennes familj. Vår bidragsreform bidrar till att fler ska komma i arbete och bli delaktiga i uppbyggandet av vår samhällsgemenskap. Det är både viktigt och glädjande att den nu genomförs, säger Hans Eklind, ekonomiskpolitisk talesperson för Kristdemokraterna.

– Under alltför lång tid har det varit möjligt för personer att leva på bidrag under mycket lång tid utan krav på motprestation eller försök att återgå i arbete. Som ytterligare ett steg i den omfattande bidragsreform som aviserats fattar vi nu beslut om införandet av ett bidragstak samt ett aktivitetskrav inom försörjningsstödet. Detta för att det alltid ska löna sig mer att arbeta än att leva på bidrag, säger Ludvig Aspling, migrationspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

Ekonomiskt bistånd inte en långsiktig lösning

I dag lönar det sig alltför dåligt att gå från bidrag till arbete, i vissa fall lönar det sig inte alls. Därför har regeringen utformat ett bidragstak som gör det mer lönsamt att arbeta än att leva på bidrag. Därigenom stärks drivkrafterna till arbete och egen försörjning. Det ekonomiska biståndet ska utgöra det yttersta skyddsnätet när människor tillfälligt inte kan klara sin egen försörjning. Men det ska inte vara en långsiktig lösning.

Regeringen anser att försörjningsstödets utformning lett till att det i många familjer med flera barn inte har lönat sig tillräckligt att börja jobba i stället för att leva på bidrag.

Regeringen förslår därför ett bidragstak för att öka det ekonomiska utbytet av att gå från försörjningsstöd till arbete. Bidragstaket består av en modernisering och uppstramning av riksnormen, en begränsning av försörjningsstödet för större hushåll, och en begränsning av möjligheten att bevilja försörjningsstöd utöver riksnormen.

En modernisering av riksnormen innebär att den bättre ska spegla dagens konsumtionsmönster, och inte beräknas utifrån dyrare livsstilsval. Begränsningen för större hushåll innebär att bidragen från och med det fjärde barnet räknas ner, eftersom det framför allt är i större familjer bidragen kan bli mycket höga i relation till arbetsinkomster.

Bidragstaket föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Meningsfull sysselsättning kan bryta isolering och främja integration

Den som riskerar ett långvarigt bidragsberoende och liv i utanförskap ska mötas av samhällets stöd, men också av tydliga krav på att göra det som är nödvändigt för att komma i arbete och få en egen försörjning. Därför föreslår regeringen ett aktivitetskrav för försörjningsstödsmottagare.

Aktivitetskravet ställer krav både på den enskilde att delta i aktiviteterna för att närma sig arbetsmarknaden och på kommunerna att tillhandahålla meningsfulla aktiviteter för de som får försörjningsstöd, till exempel genom arbetsförlagda aktiviteter.

Enligt regeringens förslag krävs det av den som får försörjningsstöd sedan minst tre sammanhängande månader, att delta i aktivitet inom aktivitetskravet för att ha rätt till försörjningsstöd. Omfattningen av aktivitetskravet ska motsvara den enskildes förmåga att delta i aktiviteterna, men gäller i normalfallet på heltid.

Om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i insatser enligt aktivitetskravet ska socialnämnden vägra eller sätta ned fortsatt försörjningsstöd.

Aktiviteterna ska bidra till att öka den enskildes förmåga att ta ett arbete, öka den enskildes språkliga förutsättningar att ta ett arbete och förbättra den enskildes förutsättningar att söka arbete. Det kan även handla om arbetsplatsförlagda aktiviteter.

Aktivitetskravet föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.