Pressmeddelande från Finansdepartementet

Regeringen går vidare med förslag för att stärka kontanternas ställning

Publicerad 18 mars 2026

Sverige ska ha ett motståndskraftigt betalningssystem. Det innebär att det behöver finnas olika sätt att betala för varor och tjänster. Regeringen har därför lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter. Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Utvecklingen kring betalningar har gått fort det senaste decenniet med en mängd nya digitala lösningar. I digitaliseringens spår har kontantanvändningen minskat. Digitaliseringen är i stora delar positiv, men utvecklingen får inte ske på bekostnad av ett inkluderande och motståndskraftigt samhälle. Grupper som av olika skäl inte har samma förutsättningar att hantera digitala lösningar riskerar att exkluderas i allt fler sammanhang när de får svårt att betala.

Kontantacceptansen varierar stort i handeln, men är i dagsläget fortfarande god hos såväl apotek som livsmedelsbutiker. Den typen av butiker har en särskild betydelse i vardagen, vilket motiverar en reglering som säkrar att de accepterar kontanter – också framöver. Därtill behöver bankerna i Sverige ta ett större ansvar för kontantanvändningens förutsättningar i hela landet. 

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman. 

Regeringen föreslår därför att:

1. Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.
2. Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.
3. Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Motståndskraft mot cyberattacker och andra störningar förutsätter att det finns redundans i betalningssystemet. Att människor kan använda olika betalningsalternativ i vardagen är i sig en del av den nödvändiga motståndskraften.

– Digitaliseringen av samhället går väldigt fort och skapar många möjligheter, men medför samtidigt vissa risker. En stor risk är att det digitala utanförskapet breder ut sig, inte minst bland äldre. Därför är det viktigt att kontanter fortsatt är ett alternativ hos matbutiker och apotek. Samtidigt är detta viktigt för att stärka beredskapen, säger civilminister Erik Slottner.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin. Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi, säger Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Bakgrund

Den 1 januari 2024 fick en sakkunnig i uppdrag att lämna förslag på insatser som kan stödja möjligheterna att betala med kontanter, där dessa bedöms ha en särskild roll som betalningsmedel. I uppdraget ingick också att föreslå åtgärder för att stödja tillgången till kontanttjänster. I december 2024 överlämnades promemorian Kontantutredningen (Fi2024/00068) där det föreslås att betalningar med kontanter ska underlättas i olika avseenden. Flera av utredningens förslag tas nu vidare i regeringens proposition.