Pressmeddelande från Finansdepartementet

Nya lagändringar ska ge fler möjlighet att äga sin bostad

Publicerad 05 mars 2026

Regeringen vill underlätta för unga att köpa bostad, och för föräldrar att skaffa större när familjen växer. Riksdagen har nu beslutat enligt regeringens förslag att höja taket för bolån och ta bort det skärpta amorteringskravet. Lagändringarna träder i kraft den 1 april.

Begränsningar kring bostadslån kommer framöver att regleras i en ny lag. Den nya lagen ersätter Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd på området. Utöver den nya lagen görs också ett antal ändringar i lagar och förordningar.

Från 1 april 2026 gäller följande för bolån:

Det skärpta amorteringskravet tas bort

Den som har ett bolån behöver inte längre amortera upp till 3 procent om lånet är högre än 4,5 gånger bruttoårsinkomsten. Syftet är att göra det enklare för till exempel växande barnfamiljer att skaffa större bostad. För bolån som i dag omfattas av det skärpta amorteringskravet upphör inte kravet automatiskt. För att amorteringsvillkoren ska ändras behöver låntagaren komma överens med sin bank om en villkorsändring.

Bolånetaket höjs från 85 till 90 procent av bostadens mark­nadsvärde

Detta gäller vid köp av en ny bostad, och gör att den egna kontantinsatsen inte behöver vara lika stor som tidigare. Förändringen görs för att fler ska ha möjlighet att äga sin bostad. Förändringen gäller för lån som tas från och med den 1 april 2026.

Möjligheten att utöka bolån begränsas

För tilläggslån, alltså lån som tas vid en senare tidpunkt än den då bostaden förvärvas, får belåningsgraden vara maximalt 80 procent av bostadens marknadsvärde. Syftet med begränsningen är att balansera regleringen kring bolån, och minska hushållens totala belåning över tid.

En utökad ”tröghetsregel” införs för tilläggslån

”Tröghetsregeln” innebär att man bara kan omvärdera sin bostad vart femte år i syfte att ändra amorteringstakten. Denna regel utvidgas nu till att också gälla omvärdering av bostaden i syfte att utöka låneutrymmet.

Förändrad ansvarsfördelning mellan Riksbanken och Finansinspektionen

Från 1 april 2026 tar Riksbanken över ansvaret för det kontracykliska buffertvärdet från Finansinspektionen. En följd av den förändrade ansvarsfördelningen på makrotillsynsområdet är att riksbankschefen, i stället för Finansinspektionens generaldirektör, är ledamot med rösträtt i Europeiska systemrisknämndens styrelse.