Hoppa till huvudinnehåll

Regeringen föreslår stärkt skydd mot psykiskt våld

Publicerad

Regeringen har beslutat lagrådsremissen En särskild straffbestämmelse för psykiskt våld. Förslaget syftar till att stärka skyddet mot bland annat psykiskt våld, ekonomiskt våld och kontrollerande beteenden.

Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och ska bekämpas med samma kraft som gängkriminalitet. Psykiskt våld är betydligt vanligare än fysiskt våld och är ofta den form av våld som kommer först. Genom att kriminalisera psykiskt våld ökar möjligheterna att ingripa tidigt och förhindra att våldet fortsätter och blir fysiskt. Förslaget innebär också ett stärkt skydd mot bland annat ekonomiskt våld, kontrollerande beteenden, hedersrelaterat våld och förtryck samt omvändelseförsök genom hot eller tvång.

– Att kriminalisera psykiskt våld är viktigt av flera skäl. Psykiskt våld föregår ofta fysiskt våld, och genom en kriminalisering ökar möjligheterna att tidigt fånga upp och komma åt systematiskt våld. På så sätt kan vi förhindra fortsatt och ännu allvarligare våld. Det är också viktigt för brottsoffer att gärningen som deras förövare straffas för motsvarar det man upplevt sig ha varit utsatt för. Med den här lagändringen får vi ett viktigt verktyg för att stoppa våld i ett tidigt skede och öka brottsoffrets upprättelse, säger justitieminister Gunnar Strömmer. 

– Våld, oavsett form, ska aldrig accepteras. Ingen ska behöva känna sig maktlös i sitt eget hem. Med den här lagändringen tar vi ett viktigt steg för att värna varje människas värde och öka tryggheten för drabbade, säger socialminister Jakob Forssmed. 

– Alltför många lever i en vardag där psykiskt våld sätter ramarna. Det kan vara tvång att bära slöja, ekonomiskt utnyttjande eller digital kontroll. Det här är ett utbrett och allvarligt samhällsproblem – och det måste mötas med kraft. Därför är det glädjande att vi nu tar viktiga steg mot en starkare lagstiftning, säger jämställdhetsminister Nina Larsson.

– Psykiskt våld är ofta första steget i en farlig våldsspiral. Därför måste samhället kunna ingripa tidigt och skydda de utsatta. Den här lagstiftningen ger viktiga verktyg mot hedersförtryck, kontroll och andra allvarliga kränkningar. Det är glädjande att vi nu tar detta steg tillsammans med regeringen, säger Henrik Vinge, ordförande i justitieutskottet för Sverigedemokraterna.

Förslaget innebär att en ny straffbestämmelse införs i brottsbalken som omfattar upprepade kränkningar i form av förolämpningar, otillbörliga hot, otillbörligt tvång eller otillbörlig övervakning. Det föreslås även att straffbestämmelsen ska omfatta varaktig otillbörlig övervakning, till exempel via GPS eller mobilappar. För straffansvar krävs att kränkningarna, eller den varaktiga övervakningen, ska ha varit ägnade att allvarligt skada den utsattas självkänsla. Straffet föreslås vara fängelse i högst fyra år. 

Brottet ska kunna ingå som ett led i grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning, olaga förföljelse och hedersförtryck samt kunna leda till ansvar för barnfridsbrott. Regeringen föreslår även att brottet förolämpning ska kunna ingå som ett led i grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning, olaga förföljelse och hedersförtryck.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. 

Förslaget bygger delvis på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Presskontakt

Ebba Koril
Pressekreterare hos justitieminister Gunnar Strömmer
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-126 49 29
e-post till Ebba Koril
Natalia Rylander
Pressekreterare hos jämställdhets­minister Nina Larsson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-112 99 76
e-post till Natalia Rylander
Laddar...