Pressmeddelande från Finansdepartementet

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2026

Publicerad 13 november 2025

Regeringen har fattat beslut om riktlinjer för Riksgäldskontorets förvaltning av statsskulden för 2026. Beslutet innebär inga förändringar som rör statsskuldens sammansättning och löptid. Däremot innehåller årets riktlinjer förtydliganden kring hur statsskuldens förvaltning ska utvärderas.

Regeringen har i riktlinjebeslutet för 2026 omarbetat och förtydligat styrningen av utvärderingen av statsskuldens förvaltning, för att möjliggöra tydligare slutsatser. Inte minst slutsatser om ifall riktlinjebesluten har minimerat den långsiktiga kostnaden för statsskulden med beaktande av risk. Förtydligandena följer bland annat av bedömningen i 2025 års riktlinjer att en större översyn av utvärderingsunderlagen behövs för att möjliggöra tydligare slutsatser.

Statsskulden ska fortsatt styras mot att

• valutaskulden (dvs. valutaexponeringen) ska avvecklas successivt och anta riktvärdet noll från och med (den 1 januari) 2027,
• den reala kronskulden ska minska successivt och uppgå till en målnivå på ca 80 miljarder kronor vid utgången av 2029,
• den nominella kronskulden ska utgöra resterande del av statsskulden efter real kronskuld och skuld i utländsk valuta, och
• löptiden (i termer av genomsnittlig räntebindningstid) för statsskulden ska styras mot 3,5–6 år.

Om statsskuldens förvaltning

Utgångspunkten för regeringens riktlinjebeslut är det mål för statsskuldspolitiken som beslutats av riksdagen. Målet är att statens skuld ska förvaltas så att kostnaderna för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Förvaltningen ska ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer.

Ansvaret för att målet uppnås delas mellan regeringen och Riksgäldskontoret. Regeringen styr den övergripande risknivån i de årliga riktlinjebesluten, medan Riksgäldskontoret ansvarar för att upplåning och förvaltning görs inom ramen för riktlinjerna och i enlighet med målet. Till grund för beslutet ligger bland annat Riksgäldskontorets förslag till riktlinjer.

Återrapportering av måluppfyllelsen lämnas till riksdagen vartannat år i form av en skrivelse. Den senaste utvärderingen lämnades till riksdagen den 18 april 2024.