Pressmeddelande från Finansdepartementet, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

Föreslagna förändringar av amorteringskrav och bolånetak

Publicerad 17 juni 2025

I en promemoria som remitterats den 17 juni föreslås flera förändringar av bolånereglerna. Bland annat föreslås att det skärpta amorteringskravet slopas och att nivån på bolånetaket höjs. I promemorian föreslås också att Finansinspektionen inte längre ska meddela föreskrifter om bolånetak och amorteringskrav, utan att detta i stället ska regleras i en ny lag.

Ladda ner:

• Presentationsbilder från pressträff den 17 juni 2025 om förslag gällande amorteringskrav och bolånetak (pdf 139 kB)

I promemorian föreslås bland annat att:

• det första amorteringskravet förblir detsamma, det vill säga fortsatt krav på en procents amortering för lån mellan 50 och 70 procent av bostadens värde, och två procents amortering för lån på över 70 procent av bostadens värde
• det skärpta amorteringskravet avskaffas
• bolånetaket höjs från 85 till 90 procent, vilket innebär att den egna insatsen inte behöver vara lika stor vid ett bostadsköp som idag
• tilläggbelåning begränsas till 80 procent av bostadens marknadsvärde
• omvärdering av bostaden, i syfte att utöka låneutrymmet, endast kommer att kunna göras vart femte år.

– För regeringen är det centralt att värna den finansiella stabiliteten. Regler som påverkar hur mycket man kan låna och hur man ska amortera spelar en roll i det arbetet. Åtgärderna behöver dock tjäna sina syften, och inte vara onödigt betungande och begränsande. Utformningen av förändringarna av bolånereglerna har präglats av försiktighet. Avsikten är att få en bättre balans mellan rimliga villkor för hushållen och motiverade restriktioner som kan motverka skuldsättning. För många hushåll kan förändringarna frigöra tusentals kronor mer i hushållskassan varje månad, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.

– Fler människor ska få möjlighet att äga sin egen bostad. De föreslagna ändringarna sänker trösklarna in på bostadsmarknaden och frigör tusentals kronor varje månad för svenska hushåll. Samtidigt tas hänsyn till den finansiella stabiliteten genom åtgärder för att hålla tillbaka skuldsättningen, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

– Det är hög tid att lätta på de ekonomiska hinder som har gjort det onödigt svårt för vanligt folk att ta sig in på bostadsmarknaden. De här förändringarna innebär ett rimligare regelverk, som tar ansvar för stabiliteten utan att straffa hushåll med höga boendekostnader, säger Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna.

– Genom att höja bolånetaket och ta bort det skärpta amorteringskravet gör vi det lättare för fler att kunna ta steget till ett eget hem. Det här är särskilt betydelsefullt för unga som i dag har svårt att spara ihop till en tillräcklig kontantinsats. Men det underlättar också för de som redan äger sitt boende, till exempel barnfamiljer som behöver byta upp sig till ett större hem. Nu sänker vi trösklarna och ger fler människor möjlighet att äga sitt hem utifrån livets skiftande behov, säger Patrik Karlson, bostadspolitisk talesperson för Liberalerna.

Den här typen av åtgärder har stor påverkan både på den enskildes ekonomi och samhällsekonomin i stort, och det är rimligt att det är politiken som bär ansvaret för den sortens reglering. Promemorian innehåller därför förslag om att Finansinspektionen inte längre ska meddela föreskrifter om bolånetak och amorteringskrav. Detta ska i stället regleras i en ny lag.

I promemorian föreslås också att stärka Riksbankens roll i makrotillsynen, det vill säga arbetet med att identifiera och motverka risker i hela det finansiella systemet. Riksbanken föreslås överta ansvaret att regelbundet fastställa det kontracykliska buffertvärdet; en uppgift som i dag ligger på Finansinspektionen. Den kontracykliska kapitalbufferten ska säkerställa att banker har tillräckligt med kapital för att hantera förluster vid ekonomiska nedgångar, och är ett viktigt verktyg för att motverka risker kopplade till en växande utlåning.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2026.