Pressmeddelande från Finansdepartementet, Socialdepartementet

Utredning ska se över flygplatskontroller och andra verktyg för att upptäcka felaktiga utbetalningar till personer utomlands

Publicerad 25 mars 2025

Risken för bidragsbrott och felaktiga utbetalningar är särskilt stor när förmåner går till personer som vistas eller bor utomlands. Därför avser regeringen att tillsätta en utredning som får i uppdrag att bland annat se om flygplatskontroller och passignalering bör införas i syfte att upptäcka och motverka att personer får felaktiga utbetalningar från socialförsäkringen.

Ladda ner:

• Presentation om kommittédirektiv flygplatskontroller och passignalering (pdf 99 kB)

Människor rör sig i allt större utsträckning över nationsgränser. Samtidigt är tillgängliga verktyg för att upptäcka bidragsbrott och felaktiga utbetalningar kopplat till vistelse eller bosättning utomlands trubbiga och inte konstruerade för dagens samhälle. Därför tillsätter regeringen en utredning som dels ska förbättra befintliga verktyg, och dels föreslå nya verktyg för att upptäcka felaktiga utbetalningar vid vistelse eller bosättning utomlands. Regeringen avser att utse Stefan Strömberg, före detta lagman, till särskild utredare för utredningen.

– Förmåner och ersättningar från välfärden ska gå till personer som har rätt till den. Vi måste därför förhindra att skattebetalarnas pengar försvinner till personer utomlands. Här behöver vi hitta kraftfulla verktyg. Därför får utredningen titta på åtgärder som exempelvis flygplatskontroller, användning av biometriska uppgifter, någon form av passignalering som i andra länder inneburit möjligheten att avslå ansökan om nytt pass för den som har obetalda studieskulder eller skulder till vår gemensamma välfärd, och uppgiftsutbyte mellan olika aktörer i syfte att hitta personer som varaktigt vistas utomlands utan att meddela berörda myndigheter, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

Det är tillåtet att bo eller vistas utomlands med vissa förmåner, till exempel inkomstgrundad ålderspension, men inte med andra. Det förekommer dels att personer som får förmåner utomlands avlider utan att myndigheter underrättas om detta, dels att personer lämnar Sverige under längre tid utan att anmäla detta och fortsätter erhålla bosättningsbaserade förmåner, såsom barnbidrag.

Utredningens uppdrag

Nya verktyg ska öka upptäckten av felaktiga utbetalningar, men kan också öka enskildas benägenhet att uppfylla sin lagstadgade skyldighet att anmäla ändrad vistelse och bosättning. Utredningen ska utöver att analysera och utvärdera befintliga verktyg och hur de kan förbättras, också undersöka om andra europeiska länders verktyg kan appliceras i Sverige.

Ett sådant exempel är Danmarks flygplatskontroller vid internationella ankomster, där kontrollerna utförs för att fastställa om personer som uppger att de bor i Danmark felaktigt har mottagit ersättningar under sin vistelse utomlands. Möjligheterna i Nederländerna att använda passignalering, som bland annat innebär att en ansökan om att förnya pass när en person har obetalda skulder av sociala förmåner kan avslås, är också ett exempel. 

Utöver analys av verktyg och metoder, ska utredningen också analysera hur uppgiftsutbytet mellan olika aktörer kan stärkas för att upptäcka felaktiga utbetalningar till personer som vistas eller har bosatt sig utomlands. Det kan finnas anledning att se över om Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har behov av andra utredningsbefogenheter, såsom användning av biometriska uppgifter.

Utredningen ska redovisa sitt uppdrag till Socialdepartementet senast den 20 april 2026.

Regeringens arbete mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott

Regeringen bedömer att cirka 15–20 miljarder kronor betalas ut felaktigt från de statliga välfärdssystemen varje år. Regeringen arbetar med flera åtgärder parallellt för att öka myndigheternas förmåga att upptäcka och förhindra bidragsbrott och felaktiga utbetalningar.

Bosättningsbaserade förmåner

Bosättningsbaserade förmåner är exempelvis: föräldrapenning på lägstanivå och grundnivå, barnbidrag, garantipension, bostadstillägg, särskilt pensionstillägg, bostadsbidrag, underhållsstöd, omvårdnadsbidrag, sjukpenning i särskilda fall, rehabilitering, sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning, assistansersättning och äldreförsörjningsstöd.