Pressmeddelande från Finansdepartementet

Regeringen vill modernisera AP-fonderna

Publicerad 31 januari 2025

Förvaltningen av buffertkapitalet i pensionssystemet ska bli effektivare och mer ändamålsenlig. Det är innebörden i ett lagförslag som regeringen lägger fram inom kort. Reformerna innebär bland annat att antalet AP-fonder minskar och att kompetenskraven på styrelserna skärps. Pensionsgruppen, där alla riksdagspartier är representerade, ställer sig bakom förslaget.

Pensionssystemet har ett buffertkapital på omkring 2 000 miljarder kronor. Det är öronmärkt för framtida pensioner och förvaltas av fem så kallade buffertfonder. Fyra av dessa, Första till Fjärde AP-fonderna, har identiska uppdrag och deras arbete är reglerat i en särskild lag. Därutöver finns även en mindre specialistfond i Göteborg, Sjätte AP-fonden, som investerar i onoterade riskkapitalfonder och som regleras i en egen lag. Den är till skillnad från de andra buffertfonderna helt sluten, dvs. inga pengar förs över mellan fonden och pensionssystemet.  

Sedan en tid pågår arbete med att se över ett antal administrativa bestämmelser för buffertfonderna bland annat i syfte att möjliggöra att den samlade förvaltningen av buffertkapitalet blir mer kostnadseffektiv. En utredare har lämnat ett antal förslag på ändringar. Vissa delar har även utretts tidigare, exempelvis hur man kan effektivisera verksamheten och reducera de samlade kostnaderna, hur många fonder som krävs för att förvalta buffertkapitalet samt hur Sjätte AP-fonden kan integreras i pensionssystemet. Frågorna har fått förnyad aktualitet i ljuset av att ändringar i placeringsreglerna 2019 och 2020 ger Första till Fjärde AP-fonderna utökade möjligheter att investera i onoterade tillgångar.

Buffertkapitalet är en viktig del i pensionssystemet och arbetet förankras därför i Pensionsgruppen där samtliga riksdagspartier ingår. Pensionsgruppen ställer sig bakom följande:

• Sjätte AP-fonden införlivas i Andra AP-fonden, som förblir i Göteborg. (Båda fonderna har idag hemvist i Göteborg.)
• För att ge utrymme för att tillvarata upparbetad kompetens i Sjätte AP-fonden, får Andra AP-fonden utökade möjligheter att investera i onoterade tillgångar till och med 2036.
• Dagens tre buffertfonder i Stockholm blir två. Konsolideringen görs genom att tillgångarna i en av fonderna fördelas lika mellan de två kvarvarande fonderna, så att de blir jämnstora.
• Utrymmet att investera i svenska börsbolag bibehålls genom att justera bestämmelsen som säger att buffertfonderna får äga högst 2 procent av värdet av alla aktier i svenska börsbolag. För de två kvarvarande Stockholmsfonderna höjs gränsen till 3 procent. Den rådande bestämmelsen om att buffertfonderna inte får äga mer än 10 procent av rösterna i ett svenskt börsbolag kvarstår.  
• Det lagstadgade kompetenskravet för styrelserna skärps. Styrelserna ska fortsatt bestå av nio personer. Bestämmelsen justeras till högst nio ledamöter men endast i syfte att bättre hantera tillfälliga vakanser. Nomineringsrätten för arbetsmarknadens parter kvarstår.
• Därtill införs möjlighet att använda elektronisk signatur på samma sätt som gäller för aktiebolag sedan år 2016, samt sekretess vid VD-rekryteringar, liknande det som sedan år 2010 gäller vid tillsättning av de högsta cheferna i andra myndigheter.

– Vi slår vakt om skattebetalarnas pengar, därför skärper vi kraven på styrelserna och slår ihop några fonder. Idag är det hela fem buffertfonder trots att det finns uppenbara skalfördelar. Det här sänker kostnaderna och ger bättre koll på fondernas verksamhet. Det gynnar alla som jobbar och betalar in till det här systemet, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.

– Vi jobbar ständigt för att värna pensionärernas intresse och stärka pensionerna. Dagens besked innebär att kostnaderna för AP-fondsförvaltningen minskar och avkastningen till pensionsspararna och pensionärerna istället kan öka. Det är även positivt att pensionsgruppen ställt sig bakom en modernisering av AP-fonderna, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje, ordförande i pensionsgruppen.

Regeringen kommer att föreslå att två särskilda utredare utses för att bistå de berörda fonderna med genomförandet av omorganisationen, en som i första hand ska bistå fonderna i Göteborg och en i Stockholm. När det gäller konsolideringen i Stockholm föreslås att tillgångarna i Första AP-fonden i lika delar överförs till Tredje och Fjärde AP-fonden. Vidare föreslås, i linje med utredarens rekommendationer, att regeringen får besluta om att vissa tillgångar ska förvaltas i särskild ordning, i syfte att begränsa kostnaderna. Inriktningen är att förändringarna ska vara genomförda till den 1 januari 2026.