Pressmeddelande från Finansdepartementet

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2025

Publicerad 07 november 2024

Regeringen har idag beslutat om nya riktlinjer för Riksgäldskontorets förvaltning av statsskulden 2025. Riksgäldskontoret ska fortsätta att emittera realobligationer, men den utstående mängden ska minska. Målet är att ha en realobligationsskuld på cirka 80 miljarder kronor vid slutet av 2029. Framöver kommer löptiden för statsskulden att mätas som genomsnittlig räntebindningstid (Average Time to Re-fixing, ATR).

Eftersom det saknas en tydlig och bestående kostnadsfördel för real upplåning jämfört med upplåning i nominella obligationer, kommer den utstående mängden realobligationer att minskas gradvis. Målet är att realobligationsskulden ska nå cirka 80 miljarder kronor vid slutet av 2029. Givet den låga statsskulden är det dessutom svårt att upprätthålla en god likvid andrahandsmarknad för både nominella och reala obligationer. Det finns därför skäl att prioritera nominella statsobligationer framför realobligationer vid upplåning.

En annan förändring är att löptiden för statsskulden nu kommer att mätas med ATR i stället för Macaulay duration. ATR påverkas inte av marknadsräntans svängningar och ger därför en mer stabil styrning.

Löptiden för statsskulden ska fortsätta att styras mot 3,5–6 år.

Bakgrund

Målet för statsskuldspolitiken är att statens skuld ska förvaltas så att kostnaderna för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Förvaltningen ska ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer.

Ansvaret för att målet uppnås delas mellan regeringen och Riksgäldskontoret. Regeringen styr den övergripande risknivån i de årliga riktlinjebesluten, medan Riksgäldskontoret ansvarar för att upplåning och förvaltning görs inom ramen för riktlinjerna och i enlighet med målet. Till grund för beslutet ligger bland annat Riksgäldskontorets förslag till riktlinjer.

Återrapportering av måluppfyllelsen lämnas till riksdagen vartannat år i form av en skrivelse. Den senaste utvärderingen lämnades till riksdagen den 18 april 2024.