Krafttag mot de kriminellas pengatransaktioner, bland annat hawala
Publicerad
De kriminella nätverken missbrukar det finansiella systemet för att begå bedrägerier, tvätta brottsvinster och för att återinvestera vinsterna i kriminell verksamhet. Det har i dag fattats två beslutat som ska försvåra för kriminella att använda finansiella tjänster. Dels har regeringen en lagrådsremiss med innebörden att flera finansiella verksamheter ska bli tillståndspliktiga, dels har Finansdepartementet remitterat ett förslag om att införa straffansvar för den som bedriver finansiell verksamhet utan tillstånd.
Genom penningöverföringar och valutaväxling kan pengar som härrör från brott föras över mellan kriminella i olika länder. Det underlättar för att använda brottsvinster för konsumtion eller investeringar, i eller utanför Sverige. Hawala är ett informellt system där pengar överförs mellan personer i olika länder genom nätverk av förmedlare och penningkurirer. Penningöverföringarna föregås ofta av valutaväxling, till exempel från svenska kronor till euro. Hög grad av anonymitet, låg spårbarhet och ett stort inslag av kontanter bidrar till att det är särskilt användbart för de kriminella nätverken.
Regeringen agerar för att skärpa regleringen på området och sedan årsskiftet ställs hårdare krav på valutaväxlare, bland annat att de måste genomgå en allmän lämplighetsprövning för att få bedriva sin verksamhet. Regeringen går nu vidare och har i dag beslutat om en lagrådsremiss med innebörden att hawala ska omfattas av tillståndsplikt i stället för registreringsplikt. Det skapar bättre förutsättningar för Finansinspektionen att kontrollera verksamheten. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
Kriminella bedriver också hawala utan tillstånd eller registrering. Finansdepartementet har därför i dag remitterat det utredningsförslag som överlämnades till finansmarknadsministern den 2 oktober om att införa straffansvar för den som bedriver finansiell verksamhet utan tillstånd eller registrering. Förslaget skapar förutsättningar för Polismyndigheten att beivra sådan verksamhet.
I praktiken innebär de båda förslagen – tillståndsplikt och straffansvar – ett förbud mot dagens informella hawalasystem.
Utredningen innehåller även ett förslag om att införa en anmälningsplikt vid in- och utförsel av kontanter över Sveriges gränser inom EU. Det förslaget kommer också att remitteras inom kort.
– De kriminella ska jagas med samhällets samlade insatser. Med dessa åtgärder tas nya steg för att pressa tillbaka de kriminellas missbruk av det finansiella systemet. Att stoppa den organiserade brottslighetens penningöverföringar och tvätt av pengar är centralt för att vinna tillbaka tryggheten, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman.
Under sommaren 2024 remitterade Finansdepartementet två promemorior med ytterligare förslag på området. Dels ett förslag om att företag som förmedlar betalningar mellan banker (s.k. clearingbolag) ska övervaka transaktioner och rapportera misstänkt penningtvätt till banker och Polismyndigheten. Dels ett förslag som ger Finansinspektionen utökade möjligheter att vid lämplighetsprövningar kontrollera om företrädare för finansiella företag, till exempel utländska företags svenska betaltjänstombud, har begått brott. Remisstiden för dessa förslag går ut under hösten 2024.
Presskontakt
Pressekreterare hos finansmarknadsminister Niklas Wykman
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-137 89 04
e-post till Victoria Ericsson