Pressmeddelande från Justitiedepartementet

Regeringen utser Rikard Jermsten till ny generaldirektör och chef för Ekobrottsmyndigheten

Publicerad 08 juli 2024

Regeringen har beslutat att utse Rikard Jermsten till ny generaldirektör och chef för Ekobrottsmyndigheten. Anställningen gäller från och med den 1 oktober 2024. Förordnandet gäller i sex år.

– Den organiserade brottsligheten göds av pengar. En av de viktigaste uppgifterna för att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten är därför att strypa den kriminella ekonomin. I detta arbete har Ekobrottsmyndigheten en central roll. Rikard Jermsten är en mycket erfaren och uppskattad myndighetschef. Med honom som ny generaldirektör kan Ekobrottsmyndigheten ytterligare flytta fram sina positioner i kampen mot den ekonomiska brottsligheten, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Rikard Jermsten kommer närmast från en tjänst som generaldirektör och chef för Konkurrensverket. Han har även tjänstgjort i både Justitiedepartementet och Finansdepartementet, bland annat som expeditions- och rättschef, och som lagman vid Kammarrätten i Stockholm. Han har varit särskild utredare och ordförande i utredningar och kommittéer. Denna bakgrund har gett honom en gedigen erfarenhet av och djupa kunskaper om offentlig förvaltning, näringsliv och brottsbekämpande arbete. Under Rikard Jermstens tid på Konkurrensverket har myndigheten bland annat prioriterat frågor om korruption och samverkat med polis och åklagare i dessa ärenden. Sammantaget gör denna bakgrund honom mycket väl lämpad att leda arbetet med att stärka och utveckla Ekobrottsmyndighetens verksamhet.

I juni 2023 tillsatte regeringen en utredning som gör en översyn av Ekobrottsmyndigheten. Syftet är att förbättra förutsättningarna för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten så effektivt som möjligt. Uppdraget ska redovisas i februari 2025. En viktig uppgift för den nya generaldirektören blir att ligga nära utredningen.

Rikard Jermsten får i övrigt tre medskick av regeringen i sitt uppdrag.

1. Öka trycket i utredningsverksamheten
   Att bekämpa den ekonomiska brottsligheten är en högt prioriterad fråga för regeringen. Ekobrottsmyndigheten har en central roll i det arbetet. Myndigheten behöver flytta fram positionerna för att fler brott ska utredas och lagföras. Det handlar om att öka trycket i utredningsverksamheten, inte minst genom att fullt ut ta vara på potentialen i nya effektivare verktyg. Möjligheten att använda hemliga tvångsmedel preventivt är redan på plats (trädde i kraft den 1 oktober 2023). Under denna höst träder också flera andra reformer i kraft, så som möjligheten att inhämta uppgifter om elektronisk information för att förebygga och förhindra fler typer av brott, exempelvis grova bedrägerier, skattebrott och bidragsbrott (träder i kraft i september 2024), och den nya förverkandelagstiftningen (träder i kraft i november 2024). I höst avser regeringen också presentera lagförslag om hemlig dataavläsning.
   
   
2. Utveckla det förebyggande arbetet mot den ekonomiska brottsligheten
   Ekobrottsmyndighetens nuvarande förstärkning av det brottsförebyggande uppdraget är ett steg på rätt väg och behöver fortsätta. Det handlar om att arbeta brett för att förhindra att brott överhuvudtaget kan begås. Ekobrottsmyndigheten har en viktig roll i att bidra med kunskap utifrån sina underrättelsemässiga och brottsförebyggande perspektiv. Genom kunskapshöjande insatser och stöd till bland annat kommuner, regioner, näringsliv och organisationer i syfte att identifiera sårbarheter i systemen kan Ekobrottsmyndigheten bidra till åtgärder som försvårar och förhindrar brott. Arbetet med att förebygga brottslighet inom olika delar av välfärdssektorn och att sprida kunskap om hur företag och andra legala strukturer används som brottsverktyg är exempel på sådana insatser.
   
   
3. Intensifiera och stärka samarbetet med relevanta myndigheter och aktörer
   Samarbetet mellan Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Skatteverket, Tullverket och andra relevanta myndigheter och aktörer behöver intensifieras och stärkas. Det gäller både operativt och på ledningsnivå. Utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten kräver även en fördjupad och utvecklad förmåga att utreda och lagföra ärenden i samarbete med bland annat Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Skatteverket och Tullverket.