Förbättrad rätt till ersättning vid expropriation av bostäder
Publicerad
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag om utökad rätt till ersättning vid expropriation av bostäder i vissa situationer. Syftet är att stärka äganderätten och förbättra skyddet vid expropriation av bostäder.
Dagens ersättning vid expropriation av bostadsfastigheter räcker i vissa situationer inte till för att fastighetsägare, bostadsrättshavare och hyresgäster ska kunna skaffa en likvärdig ersättningsbostad på rimligt avstånd. Det gäller exempelvis vid en större samhällsomvandling, där ett stort antal bostäder behöver tas i anspråk. I sådana fall kan det leda till att människor inte har möjlighet att bo kvar på orten.
Regeringen föreslår därför att de boende ska ha en utökad rätt till ersättning vid expropriation av bostäder när det finns synnerliga skäl för det. Ersättningen ska avse de förhöjda boendekostnader som det nya boendet medför, i den utsträckning det är skäligt. Det handlar som utgångspunkt om ersättning för en jämförbar bostad i orten med omgivning, där löpande kostnader ersätts för en period om fem år.
– Om någons bostad tvångsvis tas i anspråk av staten ska det inte råda något tvivel om att personen har rätt till fullgod kompensation. Människor ska inte riskera att inte kunna bo kvar på rimligt avstånd eller under jämförbara förhållanden på grund av att ersättningen inte räcker till. Regeringens förslag syftar till att säkerställa detta och stärka skyddet för äganderätten, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Förslagen innebär även en förstärkt rätt för bostadsrättshavare till expropriationsersättning. Dagens regler innebär en risk för att bostadsrättshavare inte får full ersättning för sina bostadsrätter vid expropriation, eftersom panthavare med säkerhet i bostadsrättsfastigheten har rätt att få betalt i första hand. Enligt lagrådsremissen ska bostadsrättshavare i skälig utsträckning kompenseras för detta genom en utökad rätt till ersättning.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.