En arvs- och testamentsrätt i tiden
Publicerad
Regeringen har fattat beslut om att tillsätta en utredning som ska göra en bred översyn av reglerna om arv och testamente. I uppdraget ingår bland annat att utreda om kusiner ska få legal arvsrätt och om ett testamentsregister ska införas. Syftet med utredningen är att skapa en modern, tydlig och trygg arvs- och testamentsrätt.
Ärvdabalken är från 1959 men flera av dess regler är äldre än så. Den senaste mer betydande reformen av reglerna i balken genomfördes för mer än 30 år sedan, i samband med att äktenskapsbalken trädde i kraft 1988. Mycket har förändrats sedan ärvdabalken infördes. Vi lever i dag mer digitaliserat, människor lever generellt längre, familjekonstellationer kan se olika ut och färre är beroende av släktingar för sin långsiktiga försörjning.
Reglerna i ärvdabalken berör alla människor i vårt samhälle. Det handlar om komplicerade frågor, som i första hand ska avgöras av individer och familjer, inte sällan i situationer av sorg. Det är viktigt att reglerna är moderna och tydliga. Regeringen tillsätter därför en utredning som ska göra en översyn av reglerna om arv och testamente.
– Jag är glad att vi nu tar ett brett grepp om dessa frågor. Det ger oss möjlighet att föra rättsutvecklingen framåt på ett område som berör alla, och som inte har genomgått någon betydande reform på över 30 år, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Utredaren ska bland annat
- ta ställning till frågan om arvsrätt för kusiner,
- överväga om förlust av rätten att ta arv eller testamente bör gälla i fler fall,
- överväga om skyddet för efterlevande sambo bör stärkas,
- föreslå hur ett testamentsregister i offentlig regi kan inrättas, och
- överväga möjligheten att upprätta digitala testamenten.
Utredare är hovrättslagmannen Amina Lundqvist. Utredningen ska redovisas senast den 29 augusti 2025.
Kommittédirektiven bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.
X