Pressmeddelande från Klimat- och näringslivsdepartementet, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

Preliminär överenskommelse om byggnaders energianvändning i EU

Publicerad 13 december 2023

I torsdags nådde Europaparlamentet, rådet och kommissionen en preliminär överenskommelse om direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD). Resultatet av förhandlingen innebär en framgång för Sverige. Det blir inte några skarpa energikrav på enskilda bostäder vilket innebär att medlemsländerna själva får välja vilka åtgärder som är lämpliga. Dessutom blir det möjligt att använda all fossilfri energi (inklusive kärnkraft) för att uppnå kraven för nollemissionsbyggnad.

Sverige påbörjade trepartsförhandlingar i maj under ordförandeskapet, och lyckades stänga flera av de mer tekniska artiklarna i direktivet. Efter att Spanien tog över ordförandeskapet i juli har Sverige kunnat driva en tydligare linje utifrån våra egna intressen. I torsdags förra veckan genomfördes den fjärde och sista trepartsförhandlingen, där parterna enades om en preliminär överenskommelse.

– Det är sunt att energieffektivisera och spara energi i bebyggelsen, eftersom detta kan frigöra energi till andra delar av samhället, samt stärka motståndskraften vid störningar och sänka effekttopparna. Många av förslagen från kommissionen och parlamentet har varit helt orimliga, och riskerat att lägga stora bördor på enskilda husägare. Det är därför mycket bra att vi har lyckats hålla undan mycket av detaljregleringen och behållit möjligheten för Sverige att själva få utforma vår egen politik inom området, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

Den preliminära överenskommelsen innebär att genomsnittliga energianvändning i bostadsbeståndet ska minskas med 16 procent till 2030 och 20–22 procent till 2035. Medlemsländerna får själva välja vilka styrmedel och åtgärder som ska användas för att uppnå nivåerna. För länder som kommit långt i omställningen till fossilfri energianvändning (såsom Sverige har gjort) blir det dessutom möjligt att justera dessa procentsatser för att ta hänsyn till lokala förutsättningar.

– Sverige har redan gjort övergången till en i princip fossilfri energianvändning i våra bostäder. Vi har dessutom utfört flera av de mest kostnadseffektiva energieffektiviseringsåtgärder för att sänka energianvändningen. Det är därför fullt logiskt att våra nivåer ska få justeras för att ta hänsyn till att vi har en annan startposition jämfört med EU:s genomsnitt, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Det reviderade direktivet innehåller även krav på att lokalbyggnader ska uppnå viss energiprestanda senaste 2030 respektive 2033 och att byggnadsbeståndet ska uppnå kraven för nollemissionsbyggnader senast 2050. Det kommer att vara möjligt att ha olika tröskelvärden för energiprestandakravet som gäller för år 2050 beroende om det är en ny byggnad eller en renoverad befintlig byggnad. All fossilfri el ska kunna tillgodoräknas för att uppnå kravet på nollemissionsbyggnad. Det blir även möjligt att göra undantag för olika byggnadskategorier, såsom kulturhistoriskt eller arkitektoniskt värdefulla byggnader.

Utöver krav på renoveringar av byggnader så innehåller direktivet också särskilda bestämmelser kring solenergi, laddinfrastruktur, energiklassning, energideklarationer, gemensamma kontaktpunkter, renoveringspass, smarthetsindikatorer för byggnader, finansiering och kompetensförsörjning. Regeringen analyserar för närvarande utfallet av förhandlingen.

Revideringen av direktivet om byggnaders energiprestanda syftar till att minska byggnaders energianvändning och klimatpåverkan. På EU-nivå är energiförbättrande renovering av byggnader en viktig åtgärd för att minska klimatutsläppen samt beroendet av gasimport. Detta eftersom byggnaders energianvändning står för mer än en tredjedel av EU:s koldioxidutsläpp.