Pressmeddelande från Justitiedepartementet

Regeringen skärper straffen för brott som möjliggör skjutningar och sprängningar

Publicerad 13 oktober 2023

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss som föreslår straffskärpningar för tolv brott som möjliggör skjutningar och sprängningar. Syftet är att markera allvaret i dessa brott som ofta begås i kriminella nätverk och förbättra möjligheterna att bekämpa den här typen av kriminalitet. Mot bakgrund av den senaste tidens våldsvåg tidigareläggs det tänkta ikraftträdandet för förslagen.

Den grova organiserade brottsligheten har under alltför lång tid fått utrymme att växa. Antalet skjutningar och sprängningar har ökat avsevärt och många av dem har ägt rum på offentliga platser eller i flerfamiljshus. Under 2022 dödades 62 människor till följd av skjutvapenvåldet i Sverige, och 2023 har fortsatt med återkommande skjutningar och sprängningar.

– Vi måste skydda samhället från de farliga personer som ligger bakom de fruktansvärda sprängningarna och skjutningarna. Därför går vi fram med förslag som innebär hela tolv straffskärpningar för brott som möjliggör dessa dåd. Vi ser nu till att detta kommer på plats redan den 1 januari 2024, i stället för den 1 april 2024, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Straffskärpningarna omfattar de allvarligare formerna av vapenbrott, brott mot tillståndsplikten för explosiva varor, vapensmuggling och smuggling av explosiva varor.

I lagrådsremissen föreslås att:

• straffskalorna för grovt brott skärps från fängelse i lägst två år och högst fem år till fängelse i lägst fyra år och högst sju år,
• straffskalorna för synnerligen grovt brott skärps från fängelse i lägst fyra år och högst sju år till fängelse i lägst sex år och högst tio år, och
• maximistraffen för normalgradsbrott skärps från fängelse i tre år till fängelse i fem år

I promemorian som ligger till grund för lagrådsremissen föreslogs att straffskärpningarna skulle träda i kraft 1 april 2024. Mot bakgrund av den senaste våldsvågen föreslår regeringen nu att straffskärpningarna träder i kraft redan den 1 januari 2024.

Förslagen i lagrådsremissen bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.