Inflationen pressar ekonomin och hushållen
Publicerad
Effekterna av stigande priser och räntor syns allt tydligare i svensk ekonomi. Det konstaterar Finansdepartementet i sin senaste prognos för den makroekonomiska utvecklingen och de offentliga finanserna som presenteras i dag.
Ladda ner:
Arkiverade filmer finns hos Riksarkivet
Här fanns tidigare en eller flera filmer publicerade. Filmer sparas vanligtvis i sex månader på regeringen.se. Därefter arkiveras de hos Riksarkivet. Om du vill se filmen vänligen vänd dig till Riksarkivet. Filmer finns också tillgängliga på Regeringskansliets Youtubekanal.
De svenska hushållens konsumtion har minskat fyra kvartal i rad, en utveckling som väntas hålla i sig och förstärkas något under loppet av året, enligt Finansdepartementets prognos. Det syns även en nedgång på bostadsmarknaden och fallande bostadsinvesteringar tynger ekonomins utveckling.
– Den höga inflationen och de snabbt stigande räntorna har gett hushållen mindre ekonomiskt rörelseutrymme och vi ser nu en tydlig effekt på konsumtionen och bostadsinvesteringarna, säger finansminister Elisabeth Svantesson.
Finansdepartementet bedömer att BNP i Sverige sjunker med 0,4 procent i år, vilket är en något mindre nedgång jämfört med prognosen från april. Anledningen är att tillväxten har stöttats av en förhållandevis stark export under inledningen av året. Positiva tendenser syns också på arbetsmarknaden där efterfrågan på arbetskraft har utvecklats bättre än väntat.
– Att svensk ekonomi och arbetsmarknad visar motståndskraft är naturligtvis positivt. Men sannolikt har effekterna av den stramare penningpolitiken inte slagit igenom fullt ut än, säger Elisabeth Svantesson.
Finansdepartementet räknar med att konjunkturen förstärks under 2025 när inflationen faller tillbaka, hushållens realinkomster ökar i snabbare takt och efterfrågan i omvärlden stiger.
– Osäkerheten kring den framtida utvecklingen är fortsatt stor. Kärninflationen är hög vilket präglar den ekonomiska utvecklingen, säger Elisabeth Svantesson.
Inflationen och det svaga konjunkturläget tynger även de offentliga finanserna. Finansdepartementet räknar med en svag utveckling av statens inkomster mellan 2022 och 2024 samtidigt som höga priser väntas leda till att utgifterna ökar i framför allt kommunsektorn.
Prognosen är fortsatt omgärdad av flera osäkerheter. Bland annat kopplat till den höga inflationens varaktighet samt hur det högre ränteläget kommer påverka högt belånade hushåll och fastighetsbolag i Sverige. Samtidigt står Sverige inför en sommar som ser ut att kunna bli torr och varm.
– Torkan riskerar att drabba Sveriges lantbrukare hårt vilket i förlängningen kan pressa upp priserna på livsmedel och andra varor ytterligare, säger Elisabeth Svantesson.
Presskontakt
Pressekreterare hos finansminister Elisabeth Svantesson
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 076-141 14 79
e-post till Niklas Gillström
Chef för prognosenheten
Telefon 08-405 96 21
e-post till Karine Jabet Raoufinia, via registrator