Faktapromemoria från Finansdepartementet

Förslag till förordning om inrättande av ett nytt ramverk för uppföljning av budgetutgifter och genomförande 2025/26:FPM5

Publicerad 16 september 2025

Faktapromemoria gällande förslag till förordning om inrättande av ett nytt ramverk för uppföljning av budgetutgifter och genomförande.

Ladda ner:

• Förslag till förordning om inrättande av ett nytt ramverk för uppföljning av budgetutgifter och genomförande, 2025/26:FPM5 (pdf 212 kB)

Europeiska kommissionen föreslår i anslutning till förslaget om flerårig budgetram för perioden 2028–2034 en omstöpning av regelverket för genomförande och uppföljning av politik som finansieras från EU-budgeten.

Förslaget innebär att ett nytt ramverk för uppföljning av budgetutgifter och resultat samt andra horisontella regler för unionens program och verksamheter införs. Enligt kommissionen syftar förslaget till att införa en enhetlig och förbättrad ram för uppföljning av budgetutgifter och resultat fr.o.m. 2028. Ramverket ska vara enklare, mer enhetligt och mindre administrativt betungande än det nuvarande systemet. Enligt kommissionen skapar förslaget förutsättningar för en mer resultatinriktad styrning av politiken, med ökad förmåga att leverera i linje med de fastställda politiska prioriteringarna samt en mer effektiv utvärdering av den politik och de åtgärder som finansierats av EU-medel.

Kommissionen framhåller vidare att förslaget kan bidra till ökad transparens och stärkt ansvarstagande, samtidigt som det säkerställer efterlevnad av budgetförordningens krav och medför en minskad administrativ börda för kommissionen, medlemsstater och stödmottagare.

Kommissionen anger att förslagets tre huvudsakliga mål är att:

1. säkerställa en konsekvent tillämpning av bestämmelserna om horisontella principer för utgifter i hela EU-budgeten (exempelvis principen om att inte orsaka betydande skada och principen om jämställdhet), för att minska komplexiteten för stödmottagare och öka samordningen av unionens insatser;
2. effektivisera och harmonisera systemet för uppföljning av EU:s utgifter och budgetens resultat, vilket ska möjliggöra en enhetlig översikt av uppgifter från olika program, öka transparensen och minska kostnaderna för berörda aktörer;
3. harmonisera och rationalisera resultatrapporteringen och informationslämnandet om finansieringsmöjligheter inom EU-budgeten, i syfte att öka transparensen och underlätta tillgången till EU-medel för potentiella stödmottagare.

Förslaget innehåller även gemensamma regler för hela EU-budgeten i frågor som rör utvärdering av program och insatser, samt informations-, kommunikations- och synlighetskrav.

Regeringen är i princip positiv till en ny genomförandemodell som bygger på prestationsbaserad budgetering och som syftar till förenkling för såväl medlemsstaterna som stödmottagare. Prestationsbaserad budgetering kan leda till ett ökat fokus på resultat och måluppfyllelse. Det krävs dock att politiken utformas med relevanta mål och ändamålsenliga åtgärder. Modellen måste respektera medlemsstaternas finanspolitiska autonomi och vara proportionerlig i den grad den binder medlemsstaterna i förhållande till beroendet av EU-medel. Relevanta lärdomar behöver dras från utformningen och genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Skillnader mellan medlemsstaternas administrativa strukturer och förvaltningstraditioner bör beaktas. Regeringen välkomnar kommissionens ambition om att införa en tydlig struktur för uppföljning, rapportering och utvärdering samt en harmonisering av regler och indikatorer. Samtidigt innebär kommissionens förslag ett omfattande och detaljerat ramverk för uppföljning, övervakning, rapportering och utvärdering. Regeringen vill därför betona vikten av att undvika en alltför stor administrativ börda för såväl medlemsstater som stödmottagare, och av att säkerställa att en modell för prestationsbaserad budgetering införs på ett balanserat och ändamålsenligt sätt, samtidigt som skyddet av EU:s finansiella intressen säkerställs.