Faktapromemoria från Finansdepartementet

Det europeiska ekonomiska och finansiella systemet: Främja öppenhet, styrka och resiliens 2020/21:FPM76

Publicerad 22 februari 2021

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska Centralbanken, Den europeiska ekonomiska och Sociala Kommittén och Regionkommittén: Det europeiska ekonomiska och finansiella systemet: Främja öppenhet, styrka och resiliens. KOM (2021) 32

Ladda ner:

• Det europeiska ekonomiska och finansiella systemet: Främja öppenhet, styrka och resiliens 2020/21:FPM76 (pdf 218 kB)

I det aktuella meddelandet föreslår kommissionen en plan för att stärka EU:s ekonomiska och finansiella system. Bakgrunden är olika slag av geopolitiska förändringar under senare år. Meddelandet är ett av flera initiativ på temat ”öppet strategiskt oberoende” från kommissionens sida. Kommissionen anvisar i meddelandet en rad åtgärder med olika grad av konkretion, varav flera är kända sedan tidigare. Övergripande vill kommissionen att EU ska stärka sin inre kapacitet att agera och reducera sin sårbarhet för yttre störningar i en internationell miljö som kommissionen anser ha blivit allt osäkrare. En central handlingslinje i meddelandet är att stärka den inre marknaden.

Meddelandet har tre huvuddelar. Den första delen handlar om att stärka eurons internationella roll, där kommissionen anknyter till ett förslag från 2018 (2018/19:FPM22). Liksom då framhålls betydelsen av bankunionen och kapitalmarknadsunionen. Det som är nytt är att kommissionen lägger stor vikt vid eurons roll i den gröna omställningen. Ett annat nytt inslag är att den stora gemensamma upplåningen på närmare 1000 miljarder euro, medanledning av främst EU:s plan för återhämtning från pandemin, skapar en starkare bas för att investerare ska använda euron. Beroendet av dollar skapar sårbarheter i det globala finansiella systemet, sägs det.

En andra huvuddel handlar om att stärka EU:s finansiella infrastruktur. Det gäller enligt kommissionen att ha internationell öppenhet samtidigt som EU skyddar sig mot sårbarheter och stärker förmågan att värna sina egna intressen. Som bakgrund nämns cyberhot och Storbritanniens utträde ur EU. EU behöver enligt kommissionen se över hur kritiska funktioner som exempelvis så kallad clearing och verksamhet i investmentbanker i högre grad kan utföras inom EU i stället för i tredjeland.

En tredje huvuddel handlar om genomförandet och verkställandet av sanktioner. Kommissionen vill göra EU:s sanktioner mer effektiva som ett instrument för att hävda EU:s intressen och värden globalt. För detta syfte anvisas en rad åtgärder. En del av dem handlar om att effektivisera den interna informationen genom en databas och inrättande av en expertgrupp. Kommissionen vill även utveckla dialogen med G7-länder och andra länder om sanktioner. En annan handlingslinje i meddelandet är att minska sårbarheten för olagliga tredjelandssanktioner.

Regeringen anser att det är viktigt att EU är en stark global aktör och stärker såväl sin inre struktur och konkurrenskraft som sin förmåga att agera externt. Det är samtidigt av yttersta vikt att EU värnar öppenhet, frihandel och det multilaterala samarbetet. De frågor och åtgärder som tas upp i det nu aktuella meddelandet kan föranleda avvägningar som ger anledning till vaksamhet mot protektionism i olika former. Regeringen stödjer att den gröna omställningen tas upp i flera delar av meddelandet.

Främjande av eurons internationella roll kan bidra till målet att göra EU till en starkare global aktör. Regeringen ser positivt på ambitionen att stärka EU:s finansiella motståndskraft. Det måste ske med en marknadsbaserad ansats och med beaktande av kostnadseffektivitet och budgetrestriktivitet. Angående den del av meddelandet som handlar om sanktioner är regeringen generellt sett positiv till åtgärder som stärker EU:s sanktionsinstrument och EU:s motståndskraft.