Ytterligare åtgärder för att möta hybridhotet
Publicerad
Debattartikel publicerad i Expressen den 9 januari 2026.
Omvärldsläget är osäkert. För ett år sedan konstaterade statsministern vid Folk och Försvar: ”Sverige är inte i krig. Men det råder inte heller fred.” Vår beredskap prövas allt oftare med metoder som är svåra att upptäcka och attribuera. Rysslands och andra länders hybridhot mot Sverige och allierade är ett betydande problem som kommer att bestå under överskådlig tid. Vi och våra grannländer utsätts kontinuerligt för hybrida angrepp och regeringen bedömer att läget kan förvärras ytterligare.
Hybridhot kan ta olika uttryck. Vi har sett många exempel som drabbat flera länder: cyberangrepp, sabotage och otillbörlig informationspåverkan. Men syftet är gemensamt: att skapa osäkerhet, så split mellan länder, undergräva förtroendet för det demokratiska samhällssystemet och dess företrädare, försvaga tillit och sammanhållning i samhället samt minska försvarsviljan.
Sveriges beredskap mot och hantering av hybridhot måste vara omfattande. Under de senaste åren har regeringen tagit flera viktiga steg för att stärka vår beredskap mot hybridhot. Vi genomför historiska satsningar på totalförsvaret. Vi bygger ett nytt, förstärkt nationellt cybersäkerhetscenter och genomför en historisk miljardsatsning på cybersäkerhet. Underrättelse- och säkerhetstjänster har fått kraftigt ökade resurser.
I vårändringsbudgeten för 2025 riktades särskilda medel till centrala aktörer för att möta hybridhot i flera domäner. Vi har gett Post- och telestyrelsen uppdrag som syftar till att stärka motståndskraften i digital infrastruktur. Vi har uppdragit åt Kustbevakningen och Försvarsmakten att fördjupa samverkan kring kritisk undervattensinfrastruktur. Vi har stärkt och stärker ytterligare koordinering och krishanteringsförmågan i Regeringskansliet. Inom EU och Nato arbetar vi aktivt för att de hotaktörer som bedriver hybridaktiviteter ska betala ett högre pris. Vår samlade styrka ger effekt och skapar avskräckning.
Sverige har med andra ord en god grund att stå på. Men hybridhotens natur innebär att arbetet aldrig blir klart. Vår motståndskraft utgör grunden för motverkan av hybridhot, men den måste utvecklas över tid och i takt med en föränderlig hotbild. Därför vidtar regeringen nu ytterligare åtgärder.
För det första tar vi fram en nationell strategi för psykologiskt försvar under 2026. Psykologiskt försvar handlar både om samhällets förmåga att stå emot otillbörlig informationspåverkan och om vår samlade försvarsvilja. Myndigheten för psykologiskt försvar har en central roll, men strategin ska ge riktning för hela samhället – och bidra till arbetet att motverka bland annat rysk påverkan. Ett starkt psykologiskt försvar är angeläget både för Sveriges säkerhet och för vidareutvecklad internationell samverkan.
För det andra har regeringen beslutat om särskilda uppdrag till 14 myndigheter, som har särskilt stor betydelse för Sveriges civila försvar: de tolv sektorsansvariga beredskapsmyndigheterna samt Kustbevakningen och Myndigheten för psykologiskt försvar. Myndigheterna ska stärka motståndskraften mot hybridhot bland annat genom att säkra kontinuerlig lägesuppfattning och normalbild. De ska också sammanställa och dela öppet tillgänglig hotinformation med aktörer, både offentliga och privata, som bedriver samhällsviktig verksamhet. Målet är att incidenter som utgör avvikelser från normalbilden ska kunna upptäckas, rapporteras och bedömas mer effektivt – och att vi ska öka förmågan att kunna se när enskilda händelser är delar av en samordnad hybridoperation.
Sverige ser vad hotaktörerna gör. Vi förstår syftet, och vi möter, tillsammans med våra allierade, dessa fientliga åtgärder beslutsamt, genomtänkt och långsiktigt. Steg för steg bygger vi ett motståndskraftigt Sverige som klarar morgondagens hot och utmaningar.
Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar
Ebba Busch, energi- och näringsminister
Gunnar Strömmer, justitieminister
Jakob Forssmed, socialminister
Peter Kullgren, landsbygdsminister
Benjamin Dousa, bistånds- och utrikeshandelsminister
Elisabeth Lann, sjukvårdsminister
Niklas Wykman, finansmarknadsminister
Erik Slottner, civilminister
Anna Tenje, äldre- och socialförsäkringsminister
Andreas Carlson, infrastruktur- och bostadsminister
Gulan Avci, försvarspolitisk talesperson för Liberalerna
