Ta bort hinder för ökat barnafödande
Publicerad
Debattartikel av socialminister Jakob Forssmed, finansminister Elisabeth Svantesson och jämställdhetsminister Nina Larsson, Dagens Industri, den 1 juli 2025.
Politikens roll är inte att tala om för familjer hur de ska se ut eller hur de ska agera. Men politiken har absolut en roll i att minska eller ta bort de eventuella hinder som finns. Därför tillsätter regeringen nu en utredning för att förstå orsakerna till ett minskat barnafödande och hur hinder för att bilda familj kan tas bort, skriver Jakob Forssmed, socialminister (KD), Elisabeth Svantesson, finansminister (M) och Nina Larsson, jämställdhetsminister (L).
Det föds allt färre barn i Sverige. Förra året uppmättes det lägsta antalet födda barn per kvinna, 1,43 barn, som någonsin uppmätts. Om utvecklingen kvarstår, skulle det innebära att varje kommande generation blir cirka en tredjedel mindre än föräldragenerationen. Det påverkar hela vårt samhälle – ekonomiskt, socialt och kulturellt. Därför tillsätter regeringen nu en utredning för att förstå orsakerna till ett minskat barnafödande och hur hinder för att bilda familj kan tas bort.
När och hur människor väljer, och har möjlighet, att bli förälder är en högst personlig fråga. I den ryms ett oändligt antal berättelser och livsöden. Där finns solskenshistorier och villkorslös kärlek, men där finns också livslånga sorger och förhoppningar som går i kras.
Och där finns även berättelser om att vilja leva utan barn. Politikens roll är inte att tala om för familjer hur de ska se ut eller hur de ska agera. Men politiken har absolut en roll i att minska eller ta bort de eventuella hinder som finns, så att alla de som vill bilda familj eller som vill få ett till syskon kan känna sig trygga i beslutet att göra det.
Utvecklingen med sjunkande födelsetal är inte unik för Sverige, utan ser likadan ut i hela Norden och i världens största ekonomier. Det påverkar i stort sett alla samhällets dimensioner. Inte minst har det betydande effekter för den svenska ekonomin och på sikt vår välfärdsmodell. Medan barnafödandet tidigare rört sig med konjunkturcykeln, verkar detta samband nu ha brutits. Samtidigt lever vi i en tid av geopolitisk osäkerhet, klimatförändringar och krig. En av fyra svenskar upplever att livet saknar mening, och ännu fler känner så bland unga.
För att förstå den här utvecklingen behöver vi göra mer – och vi behöver ta oss an uppgiften med såväl nyfikenhet som respekt inför det personliga valet. Utredaren ska därför bland annat undersöka kopplingen mellan låga födelsetal och faktorer som ekonomi, boende, jämställdhet och psykisk hälsa, samt hur synen på föräldraskap, graviditet och förlossning påverkar födslotalen. En annan viktig fråga som behöver undersökas är vilken roll den omfattande utvecklingen av digital teknik, som i grunden omgestaltat vårt samhälle, har spelat. Utredaren ska också föreslå åtgärder för att förbättra förutsättningarna för att bilda familj – för dem som vill. Det kan till exempel handla om hur möjligheterna att kombinera arbete och föräldraskap ser ut genom olika perioder i livet.
Samtidigt vet vi att det finns många praktiska förutsättningar som kan påverka människors vilja och möjlighet att sätta barn till världen. Regeringen arbetar därför brett för att vardagspusslet ska vara möjligt att lägga för alla familjer.
Genom att dubblera antalet dubbeldagar har föräldraförsäkringen blivit mer flexibel. En stabil och trygg förskola är också för många föräldrar avgörande för att vardagen ska fungera. Därför har vi gjort satsningar på mindre barngrupper och utreder ett tak för barngruppernas storlek. Vi satsar också på fler föräldrastödsprogram, för att vi vet att det kan vara tufft att vara förälder och att många föräldrar behöver stöd i den viktiga insatsen att uppfostra nästa generation.
Länge har kvinnors hälsa och sjukdomar inte fått tillräcklig uppmärksamhet. Därför har vi inrättat ett särskilt forskningsprogram för detta. Vi stärker också förlossningsvården och arbetar för att kedjan mellan mödravård, förlossningsvård och eftervård ska hålla ihop så att ingen kvinna ska behöva känna rädsla inför sin graviditet eller sin förlossning.
Barn behöver en trygg närmiljö att växa upp i. Dagens barn har mindre rörelsefrihet runt hemmet än tidigare generationer, där de i betydligt lägre utsträckning får gå till lekplatser själva eller åka buss på egen hand. Regeringen fortsätter att trycka tillbaka den grova kriminalitet som alltför länge tillåtits sprida otrygghet på gator och torg. Vi vet också att många vill ha möjlighet att bo i småhus under åren med barn, och därför har vi tillsatt en egnahemskommissionär som ska stimulera kommunerna att planera för mer husbyggande.
Men vi behöver också göra mer än att skapa praktiska förutsättningar för fler att vilja och kunna bilda familj. Många unga mår också dåligt, och långt fler än tidigare söker hjälp hos psykiatrin – det gäller såväl barn som unga vuxna. Regeringen har tagit fram strategier och genomfört stora satsningar på minskad ensamhet och för ökad psykisk hälsa. Vi har utrett hur existentiell hälsa kan ta större plats i folkhälsoarbetet och det offentliga samtalet, och vi stödjer också civilsamhället som erbjuder gemenskaper där människor ges möjlighet att hitta sammanhang och framtidshopp.
Vi behöver skapa ett samhälle för fler barn och familjer, där unga människor känner hopp och framtidstro – och ges goda förutsättningar att vilja bidra till att föra livet vidare.
Jakob Forssmed, socialminister (KD)
Elisabeth Svantesson, finansminister (M)
Nina Larsson, jämställdhetsminister (L)
