"En EU-budget för ökad säkerhet och konkurrenskraft"
Publicerad
Debattartikel av statsminister Ulf Kristersson, EU-minister Jessica Rosencrantz och finansminister Elisabeth Svantesson, Dagens Industri, den 16 juli 2025.
Vi lever i ett helt nytt omvärldsläge. Vår frihet, demokrati och vårt sätt att leva står under hot. Vi ser det i Rysslands militära attacker mot Ukraina, men också i de hybridattacker som riktas mot våra europeiska demokratier. Ingenting är viktigare för den här regeringen än Sveriges och svenskarnas säkerhet och vi jobbar varje dag för att stärka den, här hemma och internationellt. När EU:s nästa långtidsbudget snart ska förhandlas är den svenska utgångspunkten tydlig – att bygga ett säkrare och rikare Europa.
Budgeten måste tydligare än någonsin svara upp mot de utmaningar som medlemsländerna nu gemensamt står inför. Samtidigt är ekonomin i många av EU:s medlemsländer under press, med minimalt utrymme att finansiera en ökning av EU:s budget. Fokus måste ligga på omprioriteringar som ger utrymme till viktiga investeringar.
Tre områden är särskilt prioriterade
1. För det första måste EU:s budget stärka Europas säkerhet, motståndskraft och beredskap. Så rustar vi våra länder för att försvara oss mot det ryska hotet. Det handlar framför allt om ett starkt, långsiktigt och förutsägbart europeiskt stöd till Ukraina. Hur kriget slutar där påverkar vår säkerhet i generationer framåt.
Varje medlemsstat måste ta sitt eget ansvar för att stärka vår gemensamma försvarsförmåga. I det arbetet visar Sverige vägen. Alla riksdagspartier står nu bakom en överenskommelse som möjliggör en historisk utbyggnad av svenskt försvar, för att nå Natos nya mål för försvarsutgifter om 5 procent av BNP.
Nu måste också EU:s budget användas för att öka försvarsinvesteringarna i hela Europa, bland annat genom att främja gemensam utveckling och upphandling av försvarsmateriel. Regionalstödet bör riktas om så att det i högre utsträckning stödjer utbyggnaden av gränsöverskridande militär mobilitet, stärker kritisk infrastruktur och lagerhållning av exempelvis bränsle och läkemedel. Och EU:s gemensamma jordbrukspolitik måste inriktas mot robusta och tillförlitliga leveranskedjor som säkrar livsmedelsförsörjningen.
2. För det andra måste EU:s budget stärka inte bara vår yttre säkerhet, utan också vår inre säkerhet. Inte minst kopplat till migrationen. En hög asylinvandring under många år har inneburit stora påfrestningar på många europeiska samhällen. Fortfarande är den irreguljära migrationen alldeles för hög, samtidigt som återvändandet är för lågt. Budgeten måste säkerställa att migrations- och asylpakten fullt ut implementeras, men också möjliggöra ett ökat samarbete mellan EU och länder utanför EU.
Sådana partnerskap bör inriktas på att förebygga irreguljär migration, öka återvändandet och bekämpa människosmuggling och människohandel.
Den inre säkerheten handlar också om att bekämpa gränsöverskridande kriminalitet. I Sverige genomför regeringen en historisk offensiv mot den organiserade brottsligheten. Men sju av tio kriminella nätverk är verksamma i fler än tre EU-länder. Därför behövs samma offensiv även inom EU. Medlemsländerna måste gemensamt se till att Europol och Eurojust har resurser för att tillsammans med medlemsstaterna bekämpa organiserad brottslighet, terrorism och radikalisering.
3. För det tredje måste budgeten stärka europeisk konkurrenskraft och lägga grunden för ett rikare Europa. Den globala ekonomiska spelplanen förändras i snabb takt. EU måste se till att investeringar letar sig hit, inte flyttar härifrån. Regeringen har drivit på förenklingsarbetet inom EU och stödjer fullt ut arbetet med att minska företagens kostnader genom mindre administration och byråkrati. Dessutom måste Europas investeringar i forskning, innovation, ny teknik, digitalisering och AI snabbt öka. Den gröna omställningen ska fortsätta att vara en drivkraft för tillväxt. Och EU:s forskningsprogram måste utvecklas för att Europa ska vara centrum för innovation och spetskompetens, så att vi kan locka till oss de bästa forskarna i världen.
Om Europa ska bli rikare krävs också ökade privata investeringar. Medlemsstaterna bär ett stort eget ansvar att genomföra nödvändiga reformer för att främja detta. Här kan resten av Europa lära mycket av Sverige. Vi har en ledande kapitalmarknad där investeringar i nya startups och gamla företag har blivit en folkrörelse. Det är en tradition som fler länder bör ta efter. Samtidigt bör EU:s långtidsbudget användas för att mobilisera privata investeringar i mycket högre utsträckning än idag, genom att uppmuntra risktagande snarare än att bara fördela bidrag till olika sektorer.
Utöver dessa prioriteringar måste EU:s budget tydligare villkoras med att medlemsländerna lever upp till rättsstatens principer. Vi kan aldrig acceptera att gemensamma EU-medel går till länder som inte respekterar grundläggande demokratiska principer och europeiska värden. Svenska skattebetalare ska kunna lita på att deras pengar används ansvarsfullt och effektivt.
Världen förändras snabbt. I förhandlingen om nästa långtidsbudget måste EU och medlemsstaterna våga prioritera och fatta svåra beslut. Sverige kommer att vara en konstruktiv kraft, men vi löser inte Europas problem genom större budget och höjda EU-avgifter, utan genom att använda befintliga resurser smartare och lägga pengarna där de behövs på riktigt. Det handlar om att rusta upp vår yttre och inre säkerhet och säkra vår framtida konkurrenskraft. Så bygger vi ett säkrare och rikare Europa.
