Debattartikel från Arbetsmarknadsdepartementet, Justitiedepartementet

”Ukrainares livsvillkor i Sverige ska förbättras”

Publicerad 10 april 2024

Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson och migrationsminister Maria Malmer Stenergard, debattartikel, Svenska Dagbladet, den 10 april 2024.

Livet ska förenklas för de ukrainare som befinner sig i Sverige på flykt från Rysslands anfallskrig. Vi tillför pengar i vårändrings­budgeten för en snabbare folkbokföring och förstärkt svenska för invandrare, skriver företrädare för regeringen och SD.

Det är mer än två år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. För samarbetspartierna är stödet till Ukraina en av de kommande årens främsta utrikespolitiska uppgift. Sverige fortsätter stödja Ukraina politiskt, humanitärt, militärt och ekonomiskt.

I dag finns omkring 39 000 personer som flytt kriget i Ukraina registrerade i Sverige med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet. EU:s massflyktsdirektiv infördes i svensk lagstiftning 2003, men det har aldrig tidigare tillämpats. I och med aktiveringen av direktivet kunde flera miljoner ukrainare snabbt beviljas skydd i EU:s länder och få omedelbar tillgång till arbetsmarknaden.

När direktivet implementerades i svensk rätt för över 20 år sedan förutsattes att det skydd som ges genom direktivet ska vara av tillfällig natur. Regelverket hänvisar därför till de villkor som gäller för asylsökande, och därmed till villkor som är tänkta att gälla under en kortare period. Kriget i Ukraina har dock kommit att bli långvarigt.

Vi har redan vidtagit åtgärder för att förbättra villkoren för ukrainarna, bland annat har möjligheten att få tillgång till studier i SFI samt svenska som andraspråk på komvux vidgats. Ukrainarna har även haft möjlighet att ta del av subventionerade anställningar och en stor andel av alla ukrainska barn i Sverige går i svensk skola. Det räcker dock inte.

Därför beslutade Regeringskansliet den 23 februari i år att remittera ett utkast till lagrådsremiss om förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd. Förslagen i utkastet syftar till att förbättra levnadsvillkoren och ge större möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden för personer från Ukraina som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i Sverige enligt massflyktsdirektivet.

De som folkbokförs kommer till exempel att få större tillgång till hälso- och sjukvård. De kommer även att ingå i målgruppen för Arbetsförmedlingens etableringsinsatser och kunna ta del av utbildningar inom komvux. När man deltar i etableringsinsatser får man etableringsersättning, vilket är betydligt högre än den dagersättning som de tar del av i dag och som uppgår till som mest 71 kronor per dag vid egen mathållning. En person som inte kan klara sin försörjning kommer att kunna ansöka om ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen på samma sätt som övriga bosatta i en kommun.

Lagstiftningen har tagit tid. Det beror på att regelverken är komplexa, men också på att vi har behövt följa utvecklingen kring ukrainarnas skydd på EU-nivå, men med en snabb hantering i riksdagen kan lagstiftningen träda i kraft redan den 1 november 2024. För att gå vidare med uppdraget så att ukrainska flyktingar ska kunna folkbokföras snabbare föreslår regeringen anslagsökningar med 137,6 miljoner kronor i vårändringsbudgeten för 2024.

Vidare tillför regeringen och Sverigedemokraterna 20 miljoner kronor för att stödja kommuner att erbjuda ukrainare möjligheten att kunna läsa Svenska för invandrare fram till dess att personerna är folkbokförda - utöver de 80 miljoner kronor som redan finns för i år. Enkätundersökningar som gjorts bland arbetsgivare visar att det är avgörande att kunna svenska språket för att få ett jobb. Större möjligheter att lära sig svenska har även efterfrågats av ukrainarna själva och är något som både förbättrar livsvillkoren och stärker egenmakten.

Vi kommer att stå med Ukraina så länge det krävs i deras kamp för allas vår frihet. Vårt outtröttliga stöd till Ukraina fortsätter - militärt, humanitärt, ekonomiskt och politiskt.

Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson, migrationsminister Maria Malmer Stenergard, Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg och Kristdemokraternas arbetsmarknads- och integrationspolitiska talesperson Magnus Jacobsson.