"Mer krävs för att bekämpa terrorism och våldsbejakande extremism"
Publicerad
Justitieminister Gunnar Strömmer, debattartikel, Dagens industri den 13 mars 2023.
Vi lever i en farligare verklighet. Ryssland, Kina och Iran agerar alltmer offensivt mot Sverige för att främja sina intressen. Sedan 2010 bedöms också Sverige ha en förhöjd terrorhotnivå, och på senare tid har vårt land blivit ett mer prioriterat mål för terrorism. Nationellt centrum för terrorhotbedömning bedömer att de största attentatshoten idag kommer från personer som agerar på egen hand, motiverade av våldsbejakande islamistisk eller högerextrem ideologi.
En del hot är mer specifika för Sverige. Det gäller till exempel den massiva desinformationskampanj om svensk socialtjänst som har drivits på nätet av olika islamistiska grupperingar. Andra hot delar vi med andra EU-länder. Under pandemin spred exempelvis olika antistatliga rörelser konspirationsteorier om Covid-19 – inte sällan med antisemitiska inslag – och odlade en misstro mot staten och dess institutioner.
Ny teknik gör det möjligt att mötas i digitala gemenskaper över hela världen. Vi vet av erfarenhet att sådana gemenskaper kan aktiveras av kriser och politiska skeenden i samhället. Våldsamt innehåll online kan tillsammans med kraftfulla konspirationsteorier eskalera till koordinerade attacker mot demokratiska institutioner.
Detta har också hänt i flera fall under senare år. Först attacken mot Kapitolium i Washington D.C. 2021, och sedan liknande händelser efter valet i Brasilien två år senare. Och nyligen avslöjades en pågående konspiration i Tyskland, där medlemmar av den så kallade Reichsbürger-rörelsen hade långt framskridna planer på att störta landets regering. Allt detta understryker att det ytterst är vår demokrati och medborgarnas fri -och rättigheter som står på spel.
Säkerhetspolisen och Polismyndigheten hanterar dagligen utmaningar mot Sveriges säkerhet. Center mot våldsbejakande extremism har också på bara några år utvecklat ett konkret metodstöd till yrkesverksamma vid oro för personer i eller på väg in i våldsbejakande extremistmiljöer. Men mer behöver göras.
Regeringen har inrättat ett nytt nationellt säkerhetsråd under statsministern, och arbetar nu med att ta fram en ny nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism.
Och i förra veckan lade regeringen fram förslag om att ytterligare skärpa den svenska lagstiftningen mot terrorism, bland annat genom göra det straffbart att delta i en terroristorganisation. Med detta kan vi till slut täppa till en lucka i lagen: Sverige får ett nytt kraftfullt verktyg för att lagföra personer som stödjer terrorism, till exempel med logistik och administration. Och vår lagstiftning kommer i kapp våra grannländers – Sverige ska inte vara en straffri zon för några handlingar som främjar eller stöder terroristorganisationer.
Det här lagförslaget har varit föremål för noggranna överväganden under flera år. Behovet är väl belagt i bland annat i två statliga utredningar och i våra myndigheters bedömningar av terrorhotet mot Sverige. Och efter lagrådsgranskning och grundlagsutredning under förra mandatperioden har en bred majoritet i riksdagen ändrat skyddet för föreningsfriheten för att möjliggöra precis den nu aktuella kriminaliseringen.
Efter en ny granskning av Lagrådet har regeringen förtydligat att till exempel wallraffande journalistik, eller stöd till demokratirörelser i totalitära stater, givetvis inte ska träffas av lagen. Samma definition av terroristorganisation som redan finns i den svenska terrorbrottslagen gäller alltså även för det nya deltagandebrottet.
Men målet för all terroristbekämpning är att undvika att terroristattentat över huvud taget genomförs – att förebygga, förhindra och försvåra. Det är också där dagens konferens på Arlanda kommer in i bilden.
För drygt tio år sedan inrättades Radicalisation Awareness Network som sedan dess har utvecklat kunskap och samarbete mellan tusentals yrkesverksamma inom EU. En viktig del av den nu aktuella konferensen är att ta ytterligare steg på europeisk nivå för att stärka stödet till medlemsstaternas förebyggande insatser. Extremisterna och terroristerna verkar gränsöverskridande – internationellt samarbete är helt avgörande för att uppnå resultat.
En av det svenska EU-ordförandeskapets främsta prioriteringar är säkerhet. Terrorism och våldsbejakande extremism måste bekämpas med alla de medel som är förenliga med den demokratiska rättsstatens principer. Här hemma och i samarbete med andra. Ytterst handlar det om att värna vår demokrati och det fria och öppna samhället.
X