Sveriges klimatbistånd

Klimatkrisen är global. Vi drabbas alla av klimatförändringar, oavsett var utsläppen sker. Därför ligger det i Sveriges intresse att bidra till den gröna omställningen och fossilfri energi världen över. Sveriges bidrag till finansieringen är en central del av den svenska klimatpolitiken.

Fyra kvinnor som arbetar bland vindruvsodlingar på ett fält. — Druvplockare nära Jerevan, Armenien, som med stöd från GEF moderniserar sin produktion för att minska energiförbrukningen. Foto: EBRD/Gröna klimatfonden

Sverige är en av världens mest generösa givare av internationell klimatfinansiering. Den internationella klimatfinansieringen ska bidra till både utsläppsminskning och klimatanpassning. Genom klimatbiståndet bidrog Sverige till att världen år 2022 nådde målet om 100 miljarder US-dollar i global klimatfinansiering per år. Den svenska regeringen har sedan dess gjort omfattande satsningar för att ytterligare utöka och effektivisera klimatbiståndet.

Vid COP29 i november 2024 beslutades ett nytt globalt mål för klimatfinansiering – att mobilisera 300 miljarder dollar om året i klimatfinansiering till utvecklingsländer till 2035 från både offentliga och privata källor. Vid COP29 i november 2024 beslutades om ett nytt globalt finansieringsmål om 300 miljarder dollar om året i offentlig klimatfinansiering till 2035. Sveriges bidrag för att uppnå detta globala mål är omfattande och bidrar till bland annat klimatsmart infrastruktur och stärkt motståndskraft mot klimatförändringar och utveckling av miljömässigt hållbara och inkluderande samhällen i utvecklingsländer. Det bidrar även till omställning till hållbara livsmedelssystem, minskade föroreningar, hållbart nyttjande av naturresurser, och stärkt kapacitet för klimatanpassning och katastrofberedskap.

Med tanke på de omfattande globala behoven kommer dock bistånd aldrig att vara tillräckligt. Därför arbetar Sverige bland annat med att utveckla innovativa finansiella verktyg för klimatfinansiering, för att exempelvis attrahera ökad privat finansiering. Den gröna omställningen erbjuder goda möjligheter till synergier mellan handel och bistånd, där svenska företag kan spela en viktig roll genom att bidra med hållbara lösningar.

Utvecklingen av klimatbiståndet 2019 och framåt

Nedan presenteras en tabell över hur klimatbiståndet utvecklats de senaste åren. Klimatbiståndet har de senaste två åren ökat kraftigt, till totalt 9,6 miljarder kronor 2023 och drygt 11 miljarder kronor 2024. Under åren 2019–2022 var klimatbiståndet i genomsnitt 8 miljarder årligen.

Klimatbiståndet i miljoner kronor	2019	2020	2021	2022	2023	2024
Sidas klimatbistånd	4 731	3 850	4 121	4 243	5 182	5 731
Gröna klimatfonden	1 390	646	1 000	1 590	1 218	1 488
Andra klimatfonder	652	798	720	878	952	924
Utvecklingsbanker	1 226	1 480	1 378	1 312	1 492	2 250
Swedfund	240	320	276	292	735	681
Annat	78	155	414	272	71	26
Totalt klimatbistånd	8 317	7 250	7 909	8 587	9 650	11 100

Statistiken är baserad på Klimatkonventionens och OECD:s riktlinjer för redovisning av klimatfinansiering. Sveriges klimatbistånd består av flera delar. Den största delen utgörs av bilaterala insatser som kanaliseras i form av stöd till enskilda insatser och projekt i länder, via Sida. En annan stor del går till de globala klimatfonderna som på olika sätt är kopplade till Parisavtalet och FN:s klimatkonvention. Den tredje delen utgörs av Sveriges bidrag till utvecklingsbankerna, framför allt Världsbanken, där en stor andel av verksamheten är inriktad på klimatinsatser. Den fjärde delen utgörs av Swedfunds investeringsverksamhet, som också till stor del inriktas på klimat.

Sammanställningen av 2024 års klimatbistånd visar på en kraftig ökning till 11,1 miljarder kronor. Ökningen berodde framför allt på att Sida på uppdrag av regeringen har ökat integreringen av klimat i olika verksamheter, vilket innebar en ökning med 1,5 miljard jämfört med 2022. Under 2024 gjordes även stora utbetalningar till Världsbankens fond för de fattigaste länderna (IDA), vilket gjorde att utvecklingsbankernas bidrag till klimatområdet ökade till 2,25 miljarder. Samtidigt fortsatte utökningen av klimatbistånd till de stora klimatfonderna Globala miljöfonden och Gröna klimatfonden.

Sveriges klimatbistånd ökade år 2023 till 9,6 miljarder kronor, en ökning med 1 miljard kronor från 2022. Sida slöt därefter flera nya avtal på klimatområdet och satsade även mer på klimatbistånd inom flera bilaterala samarbeten. Därmed ökade Sidas utbetalade medel till den gröna omställningen med 1 miljard kronor under 2023. Ökningarna gällde bland annat verksamhet i Ukraina, Mocambique och Kenya.

Det särskilda ägartillskottet om 460 miljoner kronor till Swedfund för klimatinvesteringar utgjorde en annan stor del av ökningen. Detta bidrog särskilt till att mobilisera privat kapital.

Andra länder måste öka sin klimatfinansiering

Under Parisavtalet har världens länder gemensamt enats om att öka den internationella klimatfinansieringen till utvecklingsländer till 300 miljarder dollar årligen till 2035. Sverige är redan en stor givare och fler behöver nu göra mer för att finansieringen ska öka, inte minst de stora utsläppsländerna. Sverige uppmanar länder att öka sina bidrag och välkomnar de som redan gjort det. Det nya internationella klimatfinansieringsmålet, New Collective Quantified Goal on Climate Finance (NCQG) som antogs 2024 vid klimatmötet COP 29 välkomnar alla finansieringsströmmar att bidra till klimatmålen. Det möjliggör för nya aktörer och finansieringsmekanismer, vilket Sverige välkomnar eftersom vi på så sätt tillsammans kan mobilisera för en grön omställning i hela världen.

Sverige arbetar för att knyta ihop biståndet och internationell klimatfinansiering med handelsfrämjande. Svenska företag och den svenska resursbasen har mycket att bidra med till andra länders gröna omställning.

Effektivisering av klimatbiståndet

Klimatbistånd kan inte självt hantera de omfattande klimatbehoven. Därför behövs ett katalytiskt klimatbistånd i kombination med innovativa lösningar och privatsektorinvesteringar. Sverige arbetar med bland annat garantier för mobilisering av privat kapital till miljö- och klimatarbete och verkar för att knyta ihop biståndet och internationell klimatfinansiering med handelsfrämjande. Svenska företag och den svenska resursbasen har mycket att bidra med till andra länders gröna omställning. Den nya svenska strategin för Hållbar utveckling, grön omställning och utbildning utgör en viktig plattform för ökade synergier mellan bistånd, handel och klimat.

Sverige arbetar även för att effektivisera arbetet i de stora klimatfonderna genom att i styrelsearbetet bland annat bidra till att förenkla ansökningsprocesser och stärka genomförandet av klimatprojekt på nationell och regional nivå. I slutändan kan det samlade klimatarbetets bärkraft bara säkras genom att alla länder fullföljer sin del. I ett effektivt klimatbistånd ingår därför att stärka länders egen förmåga att driva klimatomställningen. Sverige stödjer därför länder i att utveckla sina klimatomställningsplaner och skapa förutsättningar för ett effektivt investeringsklimat