Gränsjusteringsmekanismen för koldioxid, CBAM, har trätt i kraft
Flera delar i EU:s klimatpaket Fit for 55 har slutligt godkänts. En av delarna är gränsjusteringsmekanismen för koldioxid, även kallad CBAM-förordningen efter engelskans Carbon Border Adjustment Mechanism.
CBAM innebär att utsläpp från vissa koldioxidintensiva varor som importeras till EU prissätts på samma sätt som varor producerade inom EU. CBAM tillämpas fullt ut fr.o.m. 1 januari 2026 men redan fr.o.m. 1 oktober 2023 är importörer av CBAM-varor skyldiga att rapportera inbäddade utsläpp i varorna.
Frågor och svar om CBAM
Syftet med CBAM-förordningen är att motverka risken för koldioxidläckage. Koldioxidläckage uppstår när industrier flyttar sina verksamheter från EU till andra länder för att slippa hårdare klimatstandarder eller när import från sådana länder ersätter likvärdiga men mindre koldioxidintensiva produkter tillverkade inom EU. CBAM motverkar den risken genom att importörer som importerar vissa koldioxidintensiva varor från länder utanför EU kommer att behöva köpa certifikat som motsvarar de inbäddade utsläppen i varorna. Priset för certifikaten sätts baserat på priset på utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS).
Importörer av vissa koldioxidintensiva varor som importerats från länder utanför EU är skyldiga att från och med 1 januari 2026 köpa s.k. CBAM-certifikat för att täcka de utsläpp av växthusgaser som varorna har genererat under produktionen. Redan från och med 1 oktober 2023 är sådana importörer skyldiga att redovisa de inbäddade utsläppen i de importerade varorna, dock utan någon finansiell skyldighet att köpa certifikat.
Järn och stål, cement, gödningsmedel, aluminium, el samt vätgas omfattas av CBAM. Även vissa s.k. prekursorer och enstaka nedströms produkter omfattas. De aktuella varorna finns specificerade utifrån KN-nummer i bilaga 1 och 2 till CBAM-förordningen.
Rapporteringsskyldig är den som importerar CBAM-varor efter 1 oktober 2023. Om importören använder sig av ett indirekt tullombud och det indirekta tullombudet samtycker är i stället det indirekta tullombudet rapporteringsskyldig. Rapporteringen ska ske kvartalsvis och importören eller i förekommande fall det indirekta tullombudet kommer att underrättas om rapporteringsskyldigheten vid den tidpunkt då varorna övergår till fri omsättning. Rapporterna ska skickas in till Europeiska kommissionen (kommissionen) genom ett IT-system som för närvarande håller på att utvecklas av kommissionen.
De närmare formerna för rapporteringen och metoderna för beräkningen av utsläppen har fastställts i en genomförandeförordning som beslutades av kommissionen den 16 augusti 2023.
Rapporterna ska ha kommit in senast en månad efter utgången av respektive kvartal. Det innebär att den första rapporten (avseende importerade varor under perioden 1 oktober 2023–31 december 2023) ska ha kommit in till kommissionen senast 31 januari 2024.
Fr.o.m. 1 januari 2026 kommer det krävas att importörer av CBAM-varor är godkända CBAM-deklaranter. Godkännande kan sökas hos den nationella behöriga myndigheten fr.o.m. 31 december 2024. För att beviljas status som godkänd CBAM-deklarant krävs sammanfattningsvis att importören har operativ och finansiell förmåga att fullgöra skyldigheterna som CBAM-förordningen innebär. Utsläppen ska deklareras av importören och utsläppen ska vara verifierade av en ackrediterad kontrollör. Det kommer inte vara möjligt att handla med CBAM-certifikat och certifikaten kommer att kunna köpas via en nyinrättad EU-gemensam plattform.
Varje medlemsstat i EU ska peka ut en behörig CBAM-myndighet. Det är de nationella myndigheterna som fattar beslut om godkännande som CBAM-deklarant och som vid behov slutligt granskar de rapporter som importörer av CBAM-varor lämnar in under övergångsperioden och senare de CBAM-deklarationer som godkända CBAM-deklaranter lämnar in för importer som skett från och med 1 januari 2026. Det är även den nationella behöriga myndigheten som vid missbruk av skyldigheterna enligt CBAM-förordningen fattar slutliga beslut om sanktionsavgift och återkallelse av status som godkänd CBAM-deklarant. Behörig svensk CBAM-myndighet är Naturvårdsverket.
Kommissionen granskar deklarationer och rapporter i ett inledande skede och informerar de behöriga nationella myndigheterna om eventuella oegentligheter. Kommissionen har även det huvudsakliga ansvaret för att ta fram och administrera relevanta IT-system, bl.a. det s.k. övergångsregistret och CBAM-registret. Genom övergångsregistret ska importörer av CBAM-varor kunna rapportera inbäddade utsläpp i importerade varor. Genom CBAM-registret kommer importörer kunna ansöka om godkännande som CBAM-deklarant och få ett eget konto. Genom kontot ska CBAM-deklaranten deklarera utsläpp och kunna se saldo när det gäller inköpta CBAM-certifikat.
Nationella bestämmelser
Förordningen om inrättande av en mekanism för koldioxidjustering vid gränsen är direkt tillämplig i Sverige men för att den ska kunna tillämpas på ett ändamålsenligt sätt behövs kompletterande nationella bestämmelser. Den 7 mars 2024 beslutade regeringen propositionen 2023/24:77 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om inrättande av en mekanism för koldioxidjustering vid gränsen.
Se vidare
Mer om CBAM – gränsjusteringsmekanismen för koldioxid på Naturvårdsverkets webbplats
Mer om CBAM – gränsjusteringsmekanism för koldioxid vid import på Tullverkets webbplats
Övergripande presentation om CBAM framtagen av Finansdepartements Skatte- och tullavdelning
Genomförandeförordning med detaljerade bestämmelser för övergångsperioden
Information in English
General presentation on CBAM, by the Swedish Ministry of Finance, Tax and Customs Department
Information from the EU Commission’ on their website Carbon Border Adjustment Mechanism (europa.eu)
X