EU:s medlemsländer överens om centrala delar av migrations- och asylpakten
Publicerad
(Uppdaterad) Tydligare ansvarsfördelning och stärkt kontroll vid EU:s yttre gräns. Efter år av förhandlingar har EU:s medlemsländer enats om viktiga delar av migrations- och asylpakten.
Redan 2016 lade EU-kommissionen fram ett paket med förslag till ändringar av EU:s lagstiftning på asylområdet, men det lyckades EU:s medlemsländer inte enas kring. I september 2020 presenterade EU-kommissionen ett nytt förslag till en så kallad migrations- och asylpakt i EU.
Det svenska ordförandeskapet har jobbat hårt för att ena EU:s medlemsländer kring denna centrala lagstiftning, och efter många svåra avvägningar och diskussioner finns det nu en överenskommelse i rådet gällande två av de mest centrala rättsakterna. Det innebär att EU nu är på god väg mot ett mer hållbart migrationssystem.
Solidaritet och ansvarsfördelning mellan EU-länderna
En av de stora knäckfrågorna har varit hur övriga medlemsstater ska kunna stötta gränsstaterna som nu ska få ett ökat åtagande vid yttre gräns. Var en asylansökan ska behandlas regleras idag i Dublinförordningen, men systemet har visat på stora brister.
Med det nya systemet behålls huvudregeln i Dublinförordningen, att en asylansökan ska prövas i den medlemsstat den asylsökande anländer till, men en flexibel solidaritet införs. Den innebär att medlemsländer kan bistå de länder som är satta under migrationstryck med omfördelning, finansiellt bidrag eller kapacitetshöjande åtgärder. Detta föreslås ske genom att en EU-gemensam solidaritetspool etableras, med stöd tillgängligt för medlemsstaterna efter migrationsbörda. Att få till en balans mellan ansvar och solidaritet har inneburit svåra avvägningar, men EU:s medlemsländer har nu alltså enats om en viktig reform av ansvarssystemet.
Obligatoriska gränsförfaranden med snabbare hantering
Medlemsländerna lyckades även enas kring den svåra frågan om obligatoriska gränsförfaranden. Enligt dessa regler föreslås viss asylsökande genomgå ett uppsnabbat förfarande i närheten av yttre gräns, med vissa begränsningar i rörelsefriheten till dess att asylansökan har prövats. Det handlar om personer som kommer från länder med låg beviljandegrad, men också om personer som utgör en risk för nationell säkerhet eller en sökande som lämnat falsk information. Syftet med detta är att minska asyltrycket från personer som tydligt saknar skyddsskäl samt att förenkla för återvändandet.
Medlemsländerna är också överens om att förbättra asylprocessen. Det handlar bland annat om regler för hur lång tid det får ta för registrering av en asylansökan, handläggning och beslut. De nya reglerna slår också fast hur ett överklagande ska gå till och hur användningen av säkra länder kan utvidgas.
Sveriges skulle behöva lämna ett ekonomiskt bidrag i det nya systemet och även genomföra vissa förändringar för att inrätta ett gränsförfarande i liten skala där landet kan vara första ankomstland. Regeringen bedömer dock att detta snabbt kommer att återgäldas i bättre kontroll och skydd av yttre gräns. Pakten går tydligt i linje med regeringens nu inledda paradigmskifte, med bättre kontroll över migrationen, i Sverige, såväl som i EU.
Ändrat regelverk för arbetskraftsinvandring
Det övergripande syftet med direktivet är att förbättra EU:s möjligheter att attrahera kompetens för att minska kompetensbrist och stärka EU:s konkurrenskraft. En viktig förändring är att säkerställa att arbetskraftsinvandrare har möjlighet att byta arbetsgivare. Det omarbetade direktivet innehåller också bestämmelser som syftar till att ytterligare förenkla ansökningsprocessen för arbetstillstånd och stärka skyddet av arbetstagare från tredjeland. För svensk del bedöms inte det omarbetade direktivet innebära några större förändringar av den ordning som redan gäller vid arbetskraftsinvandring.
Nästa steg i lagstiftningsprocessen är att EU:s medlemsländer (rådet) börjar förhandla med Europaparlamentet och när de har kommit överens antas lagstiftningsförslagen.
Uppdatering
Texten har uppdaterats med överenskommelsens senaste innehåll.
Genväg
Det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd, officiell webbplats:
X