Sveriges återhämtningsplan inom EU:s återhämtningsfacilitet
I juli 2020 enades EU:s stats- och regeringschefer om ett återhämtningspaket för att mildra krisens effekter. Paketet, som kallas Next Generation EU, omfattar 750 miljarder euro i lån och bidrag till medlemsstaterna. Huvudparten av detta kommer att kanaliseras genom den så kallade Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF).
Medlemsstaterna ansöker om medel genom nationella återhämtningsplaner som beskriver de reformer och offentliga investeringar de avser genomföra. Medlemsstaterna kan ansöka både om bidrag (sammanlagt 312,5 miljarder euro i 2018 års priser) och lån (sammanlagt 360 miljarder euro i 2018 års priser).
Sveriges återhämtningsplan beslutades av Ekofin-rådet 4 maj 2022.
Mer om Ekofin-rådets beslut om Sveriges återhämtningsplan på EU-rådets webbplats.
Vad ska ingå i de nationella återhämtningsplanerna och vilka åtgärder kan länderna få stöd för?
Det övergripande målet med återhämtningspaketet är att reparera de akuta ekonomiska och sociala skadorna till följd av pandemin. Men det ska också bidra till att bygga ett EU som är mer miljövänligt, digitalt, resilient och bättre anpassat till nuvarande och kommande utmaningar. För att säkerställa att pengarna som betalas ut genom återhämtningspaketet används på ett sätt som överensstämmer med syftet ställs ett antal krav på åtgärderna som medlemsländerna ansöker om ekonomiskt stöd för. Det handlar exempelvis om att minst 37 procent av kostnaderna ska gå till klimatomställning och ytterligare minst 20 procent till digital omställning eller utmaningar kopplade till denna. Medlemsstaterna ska även i sina återhämtningsplaner hantera landspecifika rekommendationer som getts inom ramen för den europeiska planeringsterminen.
Vilka åtgärder ingår i den svenska planen?
Sveriges återhämtningsplan innehåller 26 reformer och investeringar, indelade i fem fokusområden:
- Grön återhämtning.
- Utbildning och omställning.
- Utbyggnad av bredband och digitalisering av offentlig förvaltning.
- Bättre förutsättningar för att möta den demografiska utmaningen och säkerställa integriteten i det finansiella systemet.
- Investeringar för tillväxt och bostadsbyggande.
Därutöver finns även en åtgärd som rör regeringsuppdrag till berörda myndigheter som deltar i genomförandet av planen. Totalt ingår 56 mål och delmål som kommer att följas upp av EU-kommissionen fram till 2026.
Av kostnaderna i den svenska planen kan 44 procent kopplas till klimatomställningen och 20 procent till den digitala omställningen enligt kriterierna i RRF-förordningen.
Samtliga åtgärder som ingår i den svenska återhämtningsplanen är åtgärder som riksdagen har beslutat om eller kommer att ta ställning till. De åtgärder som Sverige söker finansiellt stöd för från RRF har alla beslutats inom ramen för den nationella budgetprocessen. Åtgärderna ligger väl i linje med de krav som ställs i RRF vad gäller exempelvis främja tillväxt och sysselsättning, stärka social och regional sammanhållning samt stödja klimatomställning och digital omställning.
De reformer och investeringar som tas upp inom ramen för återhämtningsplanen utgör endast en begränsad del av de mycket omfattande åtgärder som regeringen har vidtagit för att hantera konsekvenserna av pandemin.
Hur mycket pengar kan Sverige få?
Sveriges tilldelning i form av bidrag från RRF uppgår till 32 miljarder kronor. Sverige ansöker inte om några lån.
Vad händer nu med Sveriges återhämtningsplan?
RRF är ett resultatbaserat instrument där utbetalning av medel sker i efterhand när åtgärderna har genomförts. Medlemsstater ansöker om medel genom att lämna in betalningsansökningar. Regeringen har för avsikt att lämna in en årlig betalningsansökan fram till 2026. Ambitionen är att lämna den första i höst. Den kommer omfatta åtgärder som ska ha genomförts 2020 och 2021.
X