Artikel

EU-samarbetets knäckfrågor och framtid

Publicerad 16 mars 2018

Som chef för Sveriges EU-representation för Lars Danielsson regeringens talan i en rad tunga EU-frågor på plats i Bryssel. I sitt arbete får han en insyn som få andra i den EU-politiska dynamiken.

• 

  - Vi agerar med starkt självförtroende i EU-samarbetet och Sveriges inflytande i EU har ökat under vårt 23-åriga medlemskap. Det gäller inte bara förmågan att driva svenska intressen utan också att vara med och ta ett gemensamt europeiskt ansvar, konstaterar Lars Danielsson, chef för Sveriges EU-representation.

  Foto: EU-representationen

• 

  Lars Danielsson leder Sveriges EU-representation tillsammans med Åsa Webber och Mikael Lindvall.

  Foto: EU-representationen

Lars Danielsson lämnade posten som Sveriges ambassadör i Tyskland och flyttade till Bryssel för snart ett och ett halvt år sedan för att axla chefskapet för Sveriges EU-representation.

- 2018 blir ett år då vi på allvar tar oss an EU:s gemensamma framtidsfrågor eftersom vi ska börja att förhandla om nästa budgetperiod.

- Och samtidigt så förhandlas de framtida relationerna mellan EU och Storbritannien. Vi kan ännu inte överblicka alla effekter av brexit men det är komplicerat att lösa upp de band som skapats under lång tid och jag tror att vi bara är i början av att förstå hur stor förändringen blir, säger Lars Danielsson.

Fisket är ett exempel på en av de frågor där det finns risk för att de tekniska frågorna underskattas, menar han. EU:s fiskeripolitik är gemensam och Storbritannien är en av EU:s största fiskenationer.

Men det är varken budgetförhandlingarna eller brexit som på ett övergripande plan eller över tid är EU:s viktigaste frågor.

- Nej, det är vad som händer med eurosamarbetet, säger Lars Danielsson:

- Personligen tror jag att på lite längre sikt är det hur det går för euron och det fördjupade monetära samarbetet som styr hur det egentligen kommer att gå för EU. Och det här är dessutom en viktig fråga för Sverige, inte minst eftersom våra viktigaste exportländer har euron som valuta.

2017 blev ett starkt år för EU

Svårigheten för EU att gemensamt hantera migrationssituationen och att brexit samtidigt blev en realitet satte prägel på 2016. Många såg det som ett svårt år för EU men med 2016 som utgångspunkt blev 2017 på många sätt ett bra år för EU, resonerar Lars Danielsson:

- Brexit skapade inte den interna splittring i EU-samarbetet som många befarade. Det finns olika uppfattningar i EU om hur snabbt samarbetet skulle kunna gå framåt på olika områden men det centrala är att länderna står bakom ett EU som håller ihop.

- Och så blev klimatfrågan under 2017 en konstruktiv kraft där EU tog på sig en ledande roll när det svajade på olika håll i världen i uppslutningen bakom det globala klimatavtalet som skrevs på i Paris hösten 2015.

I och med toppmötet för rättvisa jobb och tillväxt i Göteborg hösten 2017 tog regeringen ett politiskt ledarskap för ett antal sociala frågor. Lars Danielsson påpekar att mötet har gjort avtryck men att resultaten kommer att ta tid.

- Det här handlar främst om att få fram politiska prioriteringar som tar sociala hänsyn och inte att lagstifta. Den svenska modellen kommer att bestå. Regeringens förhoppning är att arbetsmarknadsfrågornas sociala aspekter ska integreras i beslutsprocesserna på samma sätt som man arbetar med klimatfrågan, förklarar han.

Bland EU:s senaste framgångar pekar Lars Danielsson bland annat på enigheten mellan medlemsländerna om att EU behöver ett starkare samarbete i säkerhetsfrågorna. Här handlar det om att samarbeta kring gemensamma säkerhetsproblem som terrorism och cyberhot.

- Det här trodde jag inte var möjligt eftersom det i slutet på 1990-talet och i början av 2000-talet var så kontroversiellt att prata om säkerhet och försvar i EU-sammanhang. Men så är det inte längre. Regeringen har varit pådrivande i de här frågorna och jag tycker att vi ska sträcka på ryggen över att EU på ganska kort tid har lyckats bidra till ett säkrare Europa, konstaterar Lars Danielsson.

Budgeten en utmaning trots återhämtning i ekonomin

Den ekonomiska krisen under 2008 och 2009 slog hårt mot många EU-länder. Lars Danielsson påminner om att även om siffrorna är olika stora så uppvisar alla EU-länder nu ekonomisk tillväxt. Förbättrad ekonomi är positivt för EU:s förmåga att komma överens, resonerar han.

- Att våra ekonomier växer ska dessutom ses i ljuset av den inre marknaden som ju firar 25 år i år. Det är ett faktum att den inre marknaden fungerar och hela tiden bidrar till EU:s välstånd. Det glömmer man ofta bort, påpekar Lars Danielsson.

Tillväxten i EU-länderna borde också skapa ett riktigt bra utgångsläge för förhandlingarna om budgetramarna för 2021–2027 som nu har kommit igång. När stats- och regeringscheferna träffades i slutet av februari enades de om att prioritera försvar och säkerhet, Erasmusprogrammet och att hantera irreguljär migration. Men hur det stora tappet ska hanteras när Storbritannien inte längre betalar medlemsavgift till EU är en av förhandlingarnas svårupplösta knutar.

- Trots tillväxt i EU så kommer den här förhandlingen sannolikt att bli en av de svåraste budgetförhandlingar som EU någonsin har haft, bland annat på grund av brexit. EU behöver också bli bättre på att koppla ihop visioner med det faktiska budgetutrymmet, poängterar Lars Danielsson.
Sverige hör till en liten grupp nettobetalande och budgetrestriktiva länder som anser att när färre bidrar till budgeten måste utgifterna justeras ner och anpassas.

Regeringen har också varit tydlig med behovet av konditionalitet, det vill säga krav på att medlemsländer ska ställa upp på överenskommelser om till exempel migration och följa rättsstatens principer för att de ska få full utdelning av regionalstödet. Budgetförhandlingarna sätter alltså nytt ljus på migrationsdebatten där en minoritet av medlemsländerna fortsätter att motsätta sig ett solidariskt ansvar för att ta emot asylsökande.

En ny dagordning för statsministrar och presidenter

- För att få ihop budgeten och andra prioriterade frågor är den så kallade ledaragendan oerhört viktig, säger Lars Danielsson och syftar på den särskilda dagordning som europeiska rådets ordförande Donald Tusk presenterade i höstas och som sträcker sig fram till juni 2019.

På ledaragendan finns migrationsfrågorna såväl som säkerhet, den inre marknadens framtid, handel, det monetära samarbetet, miljö- och klimat med flera frågor.

- Ledaragendan är inte en vision utan en dagordning för när EU:s stats- och regeringschefer ska komma överens och om vad. Den är ett nytt sätt att strukturera diskussionen med bäring på EU:s framtid.

Sveriges EU-representation är Sveriges största utlandsmyndighet. Utsända från alla departement gör EU-representationen till ett regeringskansli i miniformat med kompetens på i stort sett alla EU:s områden.

- Vi är ju en förhandlingsorganisation och det är en oerhörd styrka att vi har ett så solitt beredningssystem i regeringskansliet i Stockholm. Det gör att vi är väl förberedda när vi ska förhandla. Vi har synpunkter och sitter inte tysta. Vissa tycker kanske att vi är besvärliga men det ska vi vara, säger Lars Danielsson.

- Vi agerar i det som är dagsaktuellt och politiskt viktigt i Sverige och i EU-samarbetet. Samtidigt måste vi tänka långsiktigt i alla de vitt skilda frågor vi hanterar. Det här är en intressant utmaning att hitta rätt nivå för när jag ska gå in i detaljer och inte. Allt detta gör det här till en speciell arbetsplats som är oerhört rolig att leda, avslutar Lars Danielsson.

På government.se: 
Toppmötet i Göteborg för rättvisa jobb och tillväxt

På Europeiska rådets webbplats:
Europeiska rådets dagordning "Vi bygger en framtid tillsammans"
Om Storbritanniens utträde ur EU, brexit
Kalender för alla EU:s ministermöten

På EU-kommissionens webbplats:
Vitbok om EU:s framtid - fem vägar att gå för ett enat EU-27