ESI-fonderna i fokus när sammanhållningspolitiken diskuterades
Publicerad
När EU:s sammanhållningspolitik ska diskuterades på Allmänna rådet den 18 november hade ordförandeskapet valt att samlat diskutera tre övergripande frågor kopplade till de Europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna). Statssekreterare Elisabeth Backteman deltog vid mötet som hölls i Bryssel.
Övergången till en klimatsnål ekonomi
Bidraget till FN:s klimatkonferens i Paris från sammanhållningspolitiken är att dessa mellan 2014 och 2020 ska stötta en övergång till en koldioxid snål ekonomi. Ett av målen i Europa 2020-strategin är att använda sig av en fastställd budgetnivå för att uppnå det. För de svenska regionerna har det fastställts att minst 20 procent av medlen ska användas till en mer klimatsnål ekonomi. Totalt kommer EU:s struktur- och investeringsfonder bidra med drygt 1 000 miljarder kronor till klimatrelaterade åtgärder, varav 420 miljarder är öronmärkta för stöd till övergången till en koldioxidsnål ekonomi.
Strukturfondernas bidrag till gränsöverskridande samarbete
För att utveckla samarbetet över nationsgränserna skapades Interreg-programmen för 25 år sedan. Medlen som kommer från ESI-fonderna ska bidra till att unionen fungerar bättre i gränsregioner och till att sprida erfarenheter mellan medlemsländerna.
Under mötet framförde regeringen att det var viktigt att lyfta fram de gränsöverskridande insatser som ger ett genuint mervärde för unionen.
Förenkling av insatserna som görs via ESI-fonderna
Rådet antog även slutsatser som fastställde medlemsstaternas prioriteringar och förväntningar avseende förenklingar av EU:s struktur- och investeringsfonder.
Regeringen var positiv till förenklingsambitionen men ansåg att det likväl var viktigt att säkerställa att medlen kommer användas på ett korrekt sätt.
Producerat av EU-representationen
Kontakt
Telefon +32 2 289 56 11
Besöksadress Square de Meeûs 30, 1000 Bryssel, Belgien
e-post till Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen