Folkomröstningar

I en representativ demokrati styr folket vanligtvis indirekt genom att välja representanter som sedan under en avgränsad period fattar beslut åt dem om hur landet ska styras. Folkomröstningar, däremot, är en form av direktdemokrati och används ibland som ett komplement till det representativa systemet.

Folkomröstningar kan se ut och användas på flera olika sätt och förekomma både på nationell och på kommunal nivå.

En folkomröstning kan antingen vara rådgivande eller beslutande. I en rådgivande folkomröstning är resultatet inte bindande och makthavarna har rätt att gå emot det. Beslutande folkomröstningar innebär däremot att resultatet direkt blir bindande.

Genomförda folkomröstningar i Sverige

2003 EMU

I september 2003 fick det svenska folket ta ställning till om Sverige skulle införa euron som valuta eller inte. I likhet med folkomröstningarna om kärnkraft och EU-medlemskap hade partierna i förväg enats om att valresultatet skulle följas, trots att folkomröstningen endast var rådgivande.

Väljarna fick säga ja eller nej till följande fråga:

Anser du att Sverige skall införa euron som valuta? Det blev en seger för nej-sidan som fick 55,9 procent av rösterna, medan ja-sidan fick 42 procent. 2,1 procent röstade blankt.

Valdeltagandet blev 82,6 procent vilket kan jämföras med riksdagsvalet 2002 där valdeltagandet var 80,1.

1994 Medlemskap i EU

1994 hölls en folkomröstning om Sverige skulle bli medlem i Europeiska unionen (EU). Även denna gång var folkomröstningen rådgivande, men partierna hade i förväg enats om att följa resultatet.

Frågan som stod på valsedeln var:

Riksdagen har beslutat att det ska hållas en folkomröstning om svenskt medlemskap i Europeiska unionen (EU). Omröstningen gäller om Sverige skall bli medlem i EU enligt det avtal som förhandlats fram mellan Sverige och EU:s medlemsstater.

Anser du att Sverige bör bli medlem i EU i enlighet med avtalet mellan Sverige och EU:s medlemsstater?

Väljarna kunde antingen rösta Ja eller Nej till förslaget. Ja-sidan segrade med 52,3 mot nej-sidans 46,8 procent.

Valdeltagandet var 83,3 procent, vilket kan jämföras med riksdagsvalet 1994 där valdeltagandet var 86,8. Knappt två månader efter folkomröstningen blev Sverige medlem i EU.

1980 Kärnkraft

I mars 1980 hölls folkomröstning om kärnkraftens vara eller icke vara. I denna folkomröstning fanns tre förslag, som kallades linje 1, 2 och 3.

Linje 1 innebar att kärnkraften skulle avvecklas i den takt som var möjlig. Man skulle avvakta att förnybara energikällor blev tillgängliga och ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skulle få förekomma.

Linje 2 var i princip identiskt med linje 1, men krävde även att alla framtida energianläggningar av betydelse skulle ägas av stat och kommun.

Linje 3 sade ett definitivt nej till utbyggnad av kärnkraften och ville dessutom att all kärnkraft skulle vara avvecklad inom tio år.

Trots att alla tre linjer förespråkade en avveckling av kärnkraften sågs linje 1 och 2 som ja-alternativ medan linje 3 sågs som ett nej-alternativ.

I likhet med tidigare folkomröstning var denna folkomröstning endast rådgivande, men partierna hade innan omröstningen enats om att valresultatet skulle respekteras. Man hade också bestämt i förväg hur valresultatet skulle tolkas, då det fanns tre alternativ att välja emellan. Om linje 1 och 2 tillsammans skulle få majoritet så hade partierna enats om att det skulle bli en långsam avveckling. Linje 1 fick 18,9 procent, linje 2 fick 39,1 procent och linje 3 fick 38,7 procent. Linje 1 och 2 fick alltså majoriteten av rösterna.

1957 Tjänstepension

1957, endast två år efter högertrafikomröstningen, genomfördes nästa landsomfattande folkomröstning. Denna gång gällde frågan hur en tilläggspension som skulle komplettera den statliga och obligatoriska folkpensionen skulle utformas. Folkomröstningen ledde inte till någon lösning av frågan om hur tilläggspensionen skulle utformas. Koalitionsregeringen mellan socialdemokraterna och bondeförbundet upplöstes och nyval genomfördes 1958.

1955 Högertrafik

Under 1940- och 50-talet gick allt fler länder i världen över från vänstertrafik till högertrafik. Röster höjdes för att detta också skulle ske i Sverige. 1955 anordnades en nationell folkomröstning i frågan. Även denna gång segrade den sida som var emot det nya förslaget. 82,9 procent av de röstande var emot införandet av högertrafik och bara 15,5 procent var för. Valdeltagandet var dock lågt, bara 53,2 procent av de röstberättigade deltog i valet. Trots resultatet beslutade riksdagen 1963 att införa högertrafik.

1922 Rusdrycksförbud

1922 hölls den första landsomfattande rådgivande folkomröstningen. Frågan var om Sverige skulle införa ett nationellt förbud mot rusdrycker, det vill säga alkoholhaltiga drycker. Trots att nykterhetsrörelsen var mycket stark i Sverige under den här tiden slutade valet oväntat med en seger för motståndarna till förbudet. 51 procent röstade nej till förbud medan 49 procent röstade ja. Att det sedan inte blev något förbud mot rusdrycker berodde framför allt på bristande stöd för ett förbud i riksdagen.