Signalspaning för polisiära behov SOU 2009:66

Av lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet framgår att Försvarets radioanstalt under i lagen angivna förutsättningar får bedriva signalspaning i såväl etern som i tråd. Jag lägger nu fram förslag om att Försvarets radioanstalt ska undantagsvis efter tillstånd av domstol kunna utföra sådan signalspaning även för att tillgodose polisens behov av underrättelser om utländska förhållanden, främst Säkerhetspolisens behov av underrättelser om allvarliga hot mot nationell eller internationell säkerhet, samt att radioanstalten ska få delge polisen information från sådan signalspaning under förutsättning att domstolen gett tillstånd till det. Ett sådant tillstånd ska avse sådan information som är relevant för polisen med beaktande av det ändamål för vilket signalspaningen medgivits av domstolen.

Jag vill redan här framhålla att mitt förslag tagit utgångspunkt i att signalspaning, särskilt spaning i tråd, är en metod som enligt min uppfattning kan leda till omfattande intrång i den personliga integriteten. Jag anser därför att det krävs mycket starka skäl för att tillåta sådan spaning. Min utgångspunkt har därför varit att sådan spaning i tråd som huvudregel inte ska få ske. Om allvarliga hot mot nationell eller internationell säkerhet uppstår kan det dock enligt min mening finnas anledning att göra undantag. Också när det rör sig om så allvarlig brottslighet att gällande rätt medger hemlig teleavlyssning men sådan inte går att anordna kan det enligt min mening undantagsvis finnas skäl att i stället använda signalspaning. Jag anser också att det bör göras inskränkningar i den hittillsvarande friheten att bedriva signalspaning i etern.